SBWF2013 - Sammanfattning - del 3 - Pressackreditering

Under förra året var det några ölkamrater som frågade varför inte jag skaffat mig pressackreditering för SBWF2012 - i det läget hade jag aldrig ens tänkt tanken. Men under hösten/vintern så gnagde den tanken i mitt bakhuvud och i år så ansökte jag i alla fall. Med drygt ett år som bloggare och medlem av Skandinaviska Ölskribenters Förening (var jag inte förra året) så tyckte jag väl att det kunde vara värt ett försök i alla fall. Jag fyllde i och skickade in en ansökan, ganska snart så fick jag svar - från festivalchefen Marianne Wallberg själv - som jag först tolkade som att jag blivit "godkänd" för ackreditering. Men det slutgiltiga beviset skulle dröja rätt länge (något som jag tydligen hade gemensamt med mina SÖF-kollegor).
Men även med det slutgiltiga godkännandet så kände jag en viss osäkerhet kring vad det skulle kunna komma att innebära. Men mina mera rutinerade bloggar-kollegon visste svar;

• Fritt inträde festivalens alla dagar
• Insläpp i "förtid" på bägge torsdagarna - med branschfolket.

På den slutgiltiga inbjudan framgick att jag var inbjuden till en "press-träff" redan klockan 11.00 första torsdagen, då också den formella registreringen och utdelning av "press-passen" skedde.

Press-Pass!

Jag var som vanligt ute i god tid redan vid 10.45 var jag registrerad och hann därför med att tjuvkika på det febrila arbetet som pågick för att färdigställa och finputsa montrarna inne i Hall I.
Något försenat - strax efter klockan 11.00 - så bjöds vi in i en av de större seminariesalarna där pressinformationen hölls under ledning av Marianne Wallberg. Introduktion av festivalen med kort historik, presentation av de närmaste medarbetarna inom festivaladministrationen och några av de personer som skulle hålla i seminarier och skolor under festivalen. Dessutom presenterades  huvuddomarna i Öl- (Janko & Danko) och Whisky-tävlingarna. Därefter fick ett urval av de utställare som var på plats möjlighet att berätta kort om just sina produkter. Bland annat så var Krusovice representerade, och visade stolt upp "Det perfekta glaset" för medlemmar av pressen.
Efter detta blev vi bjudna på en brunch-buffé i den nya utställningshallen Cuisinen, mycket trevligt!

3 olika korvar från Stensåkra, äggröra och sallad.

 Här fick jag också möjlighet att för första bese årets festivalglas "in real life".

Öl- och Whisky-glas (fotat hemma)

Jag använde mig framför allt av det lilla whiskyprovarglaset när jag körde små smakprov av öl. Under festivalens nästsista dag så dök det även upp ett "vintage-glas" från 2002, jag blev lite förvånad när jag såg en besökare (vid Galatea-disken) som hade detta glas, när jag frågade om det var hans eget "gamla" glas så verkade han inte förstå frågan. Det var först senare samma dag som insåg detta glas fanns som alternativ till årets glas vid entrén.

Ölglas från 2002

Jag använde mig av mitt press-pass under 5 av festivalen totalt 6 dagar, en klar fördel att mer avslappnat kunna gå runt och snacka med utställare och testa deras produkter, utan att behöva hetsa för att hinna med så mycket som möjligt - för att inte "slösa" bort investeringen som gjorts i biljettpriset.
Under festivalen fick jag några frågor - från utställare, press- och branschfolk - ja, till och med några "vanliga" besökare - om vilken tidning jag jobbade för. När jag nämnde min blogg så var det några som faktiskt kände till den och några till och med som besökt den! Dock blev jag vid ett tillfälle nästan ifrågasatt (av en besökare och en utställare tillsammans) - en bloggare inte var väl ingen journalist, eller? Mitt svar på det var att jag sedan 18 månader skriver regelbundet om öl och är medlem av SÖF, och uppenbarligen räckte det för festivaladministrationen.
Om jag tittar på vad som skrivits/rapporterats i "riktig" media inför och under festivalen så är det nästintill obefintligt, inte minst i jämförelse med vad som skrivits på många ölbloggar.

Jag hoppas på få ett press-pass också nästa år - för jag planerar redan inför det!