torsdag 18 juli 2013

Ölets Dag 2013 - kort rapport från Sigtuna Brygghus

Ölets Dag är som brukligt förlagd till "lill-lördag" och trots att jag egentligen jobbade så lyckades jag smita iväg några timmar mitt på dagen för ett studiebesök.
Strax efter klockan 12 så var jag på plats i den stekande solen utanför Sigtuna Brygghus, där vi serverades ett plastglas med ett smakprov av årets öl - Black Lager, som i denna tappning faktiskt är något bättre än den testbatchen som jag tidigare testat, den verkar mycket lovande.
Även detta år visade det sig att bryggaren Jessica Heidrich skulle vara guide för den gruppen (4 personer + jag) som jag hamnade i, men denna gång gick vi in bakvägen. Redan i det första rummet möttes vi av den klassiska stall-liknande brygghus-doften - men i detta rum fanns också några av nyheterna i jämförelse med tidigare rundturer jag gått.
Jessica snackar, men jag kollar mest på faten...
Framför allt så såg det 15 faten som låg uppallade utmed ena långväggen väldigt intressanta ut, det råder tydligen lite hemlighetsmakeri kring dessa fat och dess framtida användningsområden. Men tydligen så är Emil Lindén inblandad på ett eller flera sätt - vilket jag tycker låter väldigt spännande.
Jessica förde oss genom brygghuset olika rum samtidigt som hon dels berättade om sin och Sigtunas historia, blandat med bryggtekniska detaljer. Vi fick även lite smakprov av olika maltsorter och även lite Amarillo-pelllets.

Efter avslutad rundtur så var det dags att sätta oss till bords för att få några smakprov av de produkter som tillverkas i brygghuset, av de 5 glasen så var det endast ett som innehöll dryck som jag tidigare ej testat - och den visade sig vara den som jag nog uppskattade allra mest. St Eriks Sommar Wit 2013 - kryddad med ingefära på ett mycket behagligt sätt.
Jag får nog lov att tänka om vad gäller öl från St Eriks, jag hittar nya favoriter nästan varje gång jag testar något.
IPA, Amber Ale, Sommar Wit, East River Lager, Midvinterblot
Tyvärr hann jag inte med något besök på det lokala systembolaget - där jag tänkt köpa några flaskor av St Eriks/Mathias Dahlgren #2 Pors, det får bli en annan gång.
Vid halv tre-snåret var jag tillbaka på jobbet.

Stort tack till Jessica, Sigtuna Brygghus och Galatea för ett trevligt evenemang!

Ps/ Senare på kvällen fortsatte jag firandet på hemmaplan med att dricka 2 amerikanare (!) - en Budweiser 3,5% (Folköl) och sist men inte minst en Modus Hoperandi!


tisdag 16 juli 2013

ÖLETS DAG - 2013-07-17 så håller flera svenska bryggerier öppet hus


Sveriges Bryggerier anordnar för andra året i rad "Ölets Dag" - även i år så infaller denna dag den tredje onsdagen i juli - den 17e.

Lista på vilka bryggerier som håller öppet finns på Sveriges Bryggerier .

Själv hoppas (om arbetet så tillåter) jag återigen kunna komma iväg upp till Sigtuna Brygghus.
Men värt att tänka på är att där behöver du boka in dig på en tid - mellan klockan 11-14 - och det kostar dessutom 50 kronor. Anledningen till att du måste boka tid är att det förra året blev så mycket besökare, med långa köer till följd. Med detta system blir det förhoppningsvis smidigare.

Om du inte har tid att besöka ett bryggeri - så går det ju nästan lika bra att dricka en eller flera av alla dessa goda svenska brygder hemma eller på lokal.

fredag 12 juli 2013

Release-party för c/o Hops på Bishops Arms

Torsdagen den 11 juli 2013 så var det så äntligen dags att få se, känna på och smygläsa det första numret av den hett efterlängtade öltidningen c/o Hops.
Övervåningen på Bishops Arms Folkungagatan fylldes snabbt med särskilt inbjudna (bland andra en före detta arbetskamrat till mig - hon var väldigt förvånad över att hon fått en inbjudan).
På borden låg några högar av den färsk-tryckta tidningen.
Enda fotot jag tog under partyt....
Till läsningen bjöds vi på smakprov av öl från Mohawk och CAP, och lättare tilltugg i form av kallskuret, ost, oliver, champinjoner och kyckling - mycket gott.

En första snabb-bläddring av tidningen gjorde det klart att den var mycket välgjord - både innehållsmässigt, layout och form. Att jag redan spenderat pengar i en årsprenumeration (4 nummer) känns redan som en investering.

Under dagen efter så jag tagit mig tid till att mera noggrant studera tidningens innehåll, läst igenom några av artiklarna och min första positiva uppfattning av tidningen har därigenom bekräftats och förstärkts.

Ett axplock ur innehållsförteckningen;
  • En intressant intervju med en av mina favoritbryggare - Stefan "Mr Mohawk" Gustafsson, bland annat med info om spännande kommande öl från honom.
  • Ett kort snack med bröderna Ek.
  • En rejäl genomgång av vad som hänt på den svenska ölscenen de senaste 25 åren.
  • Chefredaktörens resereportage från London.

Längre än så har jag i skrivande stund inte kommit i tidningen, som dessutom är späckad med snygga bilder och korta notiser om aktualiteter i ölvärlden. Dessutom en återkommande inlaga som ska handla om mat.

Viktig info till dig som ännu inte bokat någon prenumeration - detta första nummer kommer inte att säljas i butik, utan enbart gå ut till prenumeranter - men det går fortfarande att boka in sig på en sådan på hemsidan. Förhoppningsvis har detta löst sig tills dess att nummer 2 släpps.

Stort tack till chefredaktör Pelle Strid, ansvarig utgivare Miguelangel von Meyer och givetvis Petra med personal på Bishops!

Jag valde att i ganska tidigt skede lämna tillställningen, då min hörselskada gör sig väldigt dåligt i denna typ av stimmig miljö (dessutom var det rätt varmt däruppe). Valde därför att flytta ner till stora bardisken för att där bland annat testa denna (för första gången) mycket trevliga öl.

Cigar City Either med snygg underlägg!

måndag 8 juli 2013

Testat några hembrygder

För några veckor sen stötte jag på (som planerat på BrewDog Bar) Stefan "Ölsvammel" Eriksson som var i Stockholm för att testa några av stadens nyare pubar. Med sig hade han pappan och 3 stycken av deras hembrygder. Jag har tidigare testat 2 av Stefans skapelser - Nalle Puhs Julporter och Black Hobbit - med viss glädje, så jag såg med tillförsikt framemot att få testa också dessa tre.

Första flaskan som jag valde att testa var en brygd som gjordes speciellt (av 3 generationer ölbryggare) för broderns bröllop (1 juni 2013), det var en 3-delad brygd - en sort till brudgummen Peter, en till bruden och en blandning av dem bägge till brudparet. Den flaskan som jag fick var utav den förstnämnda sorten, "Peter Bröllopsöl", en humlefylld veteöl på 5,5% abv.
Utseendemässigt så påminner den en del om en veteöl, vilket ter sig rimligt då den innehåller flera vete-ingridienser - både malt och jäst. Den är rejält grumlig i sin gula färg och klarvita skummet står sig bra. Men i dofterna så får inte veten lika mycket utrymme, här finns bara lätta toner av banan men desto mer av citrusfrukterna. Även smakmässigt så är citrusen den stora pådrivaren, med en påtaglig syrlighet. Ölen tar inte något större utrymme i munnen men beskan är lite aggressivare än vad brukligt är för kommersiella veteöl. Men den har en hög drinkability.

Öl nummer två blev Monster, en mix av 3 stycken stilar som var och en för sig generellt sätt är mycket goda - men hur skulle det funka i samma flaska? Monster är en Imperial India Stout Barley Wine Style Ale på 9,4% abv och en IBU på dryga 100.
Doften är klassiskt "spritig" imperial stout - intensiv på ett bra sätt! Färgen är koltrastmörk med et tunt beigefärgat skum. Också i smaken så är de kejserliga stout-tonerna mest framträdande också här finns tendenser till spritighet men aldrig så det blir otrevligt. Viss Barley Wine-sötma finns, men jag uppfattar väldigt lite humlig DIPA här. I munnen förvandlas detta till en fullvärdig medlem av de goda ölets sällskap.

Avslutar detta hembrygdstest med en öl som jag första gången drack - och forumsrecenserade (#1 - se länk ovan) -  en julporter från 2011 som heter Nalle Puhs Julporter, 10,5% abv och 31 IBU.
När jag drack den här i februari 2012 så gillade jag den - även om jag inte uppfattade särskilt mycket julkryddning så var det en ok porter.
Denna gång - 17 månader senare - så finns här en hel del saffran i doften, något som jag inte alls uppfattade tidigare. Jag vet inte om det är det faktum att aromen av saffran tillkommit eller om jag har mognat som öldrickare - för nu är detta inte en ok porter. Det är en ruskigt god Imperial Porter med klara julkopplingar. Dofter och smaker komplext mixade - precis som jag gillar dom, och en kropp som fyller min munhåla och lämnar en lagom kladdig hinna bakom sig.

Det här är nog bland det godaste jag testat i hembrygd form!

Stort tack till Stefan och Frövifors Malt Vänner!