SBWF2013 - Sammanfattning - del 2b - Ölen i Hall I

I Hall I fanns de riktiga supertungviktarna! Och jag börjar med en av de största - Brill & Co, en monter som ju är svår att missa där där de står strategiskt precis innanför första dörren. Förra året så var den disken alltid välfylld med besökare, men i år tycker jag att det varit lättare att ta sig fram. Här drack jag för första gången på 2 år Neither, denna gång brygd hos engelska Siren - den är fortfarande mycket trevlig! Testade också Sound Wave och Liquid Mistress från samma bryggeri, även dessa var klart godkända. Från Mikkeller blev det både K:rlek Höst/Vinter och Drinkin the sun (0,3%), framför allt den sistnämnda var mycket intressant. Från Nögne Ö blev det bara ett smakprov - Two Captains, den var väl sådär. Inte heller Port Brewings Wipe Out IPA funkade särskilt bra för mig. Här fanns ju också Omnipollos Bacchanale som jag nu testade på fat - jag gillar den, inte helt otippat så funkade även Nebuchadnezzar. I år lyckades jag dessutom få mig ett smakprov av Spedway Stout från Alesmith - allt jag säger är ÄNTLIGEN! Jag avslutade årets festival hos Brill - jag och systersonen delade på Mikkellers Big Worst Barley Wine Cognac och I've seen bigger than yours från To Öl - en rätt lagom avslutning.

Carlsberg Sweden hade ju några riktigt tunga pjäser i sin monter, bland annat så stod Garrett Oliver bakom disken och serverade öl vid flera tillfällen. Men också ölmässigt fanns här en del intressanta och bra grejer. Nya Carnegiebryggeriet kör enligt uppgift igång bryggningen i november, men till festivalen hade det skickat en "Prototyp" (som nog var brygd i USA om jag förstod rätt).

Mitt första smakprov gav inte några djupare indikationer på vad som komma skall, men den smakade bra. Strax innan jag skulle in på Master Class med Garrett så fick jag för mig att jag skulle testa Black Ops från Brooklyn, det blev dessutom ett ganska "stort" smakprov - men vad gör det när det smakar så bra! Testade senare också Monster Ale, och den är ju på intet sätt dålig! Jag testade även festivalens bästa öl - enligt juryn - Carnegie 175 års Jubileumsporter - den är ju rätt ok, dock inte Best in Show enligt mig. Guinness ingår ju i Carlsberg Swedens sortiment och i deras monter passade jag på att testa Surgern (nya burken utan patron), den funkade jag minst lika bra som patronburken.

The Surge is on, nästan klar - A pint of Guinness!

Hos Oppigård så serverade Björn mig en Winter Ale 2013 - lika stabil som förra året, i CAP-montern blev det en Black Celebration - en bra öl. Hos Brewery International testade jag Original Stout från det Walesiska bryggeriet Brains - mycket trevligt första besök hos detta bryggeri. I samma monter testade jag även Ugly Ducks Amarillo & Citra IPA - också den mycket trevlig. Vid Great Brands monter blev det en High Wire från Magic Rock, Steel Toe Stout från Ska, Milk Stout från Left Hand och givetvis ett smakprov av North Coasts 20th Anniversary Ale. Hos Brewers Associates var det trångt mest hela tiden, men jag lyckades få tag på smakprov av 90 Minutes IPA från Dogfish Head - en premiär för min del, jag vill testa igen! Tvärtom får jag dock lov att säga om Double Jack från Firestone, också första gången - men den gav ingen som helst mersmak (öppnad/gammal flaska?). Hos Nils Oscars testade jag endast deras Kalasjulöl, den var inte mer än ok.

Förra året så hade Nynäshamn min absoluta favorit öl i sin monter, ingen av ölen i deras uppställning i år nådde riktigt upp till samma klass som Dundermörker, men nya Skatkobben är ju väldigt trevlig, medans Stenstrands Sommar Ale kändes något trött efter den långa sommaren. Medan Smörpundets Porter och Brännskär Brown Ale testade med godkänt resultat. Den utställare som var den mest positiva överraskningen för mig var onekligen nykomlingen Beer Enthusiasts, dels för att de har en rad mycket intressanta bryggerier men också för upplägget i montern - mycket snygg och informativt. Train Station har ju glatt mig med några bra öl, bland annat en mycket bra folkale, Groundbreaker var tidigare otestad för mig - men den gav inte allt för många pluspoäng hos mig. Öl från engelska St Austell och Hook Norton testade jag igen. Finska bryggeriet Malmgården/Huvilla testade jag en del av tidigare i år, men Huvila X Porter på fat var inget kärt återseende. När jag testade den mot Danska Midtfyns  X Porter som vann dansken en överlägsen promenadseger. Jag gillar även Rough Snuf från Midtfyn. Hornbeer har jag stor glädje testat tidigare Hophorn, här blev några kära återseende och test av Fundamental Hophorn som var ok. Lägg därtill en ny potentiell favorit i GULD-vinnaren Happy Hoppy Viking.

Danska Braustein testade jag en Barley Wine hos förra året, den var inte med i år. Istället hade de en Winter Bock som var rätt ok, men jag gillade deras Stout och Brown Ale bättre. Det faktum att alla deras öl är ekologiska gör ju inte saken sämre. I Cask Swedens montern drack jag min ända öl som inte kom från västvärlden - Teikoku IPA från Japanska Baird Brewing - om den tycker Alf! En Jack Hammer fick fungera som middagsöl, plus test på Electric India och återtest på Mette-Maarit - ingendera skapar några stora lyckokänslor hos mig. Hantverksbryggeriet hade en ok uppsättning öl, jag gillade verkligen Narren men lättölen funkade inte alls för min del.

TOMP hade en bra monter i år (också) med en del riktigt kul grejer, jag började med ett svenskt favoritbryggeri - Golden Ale från Skebo, ligger på lagoma 4,5% och är en rätt typisk Skebo-öl - dvs god. Black Scotish Stout från Belhaven hade en riktigt snygg tap-lapp, men smaken var inte fullt lika välutvecklad. Dessutom testade jag Classic American IPA från Napa Smith, men den var inte alls lika god som övriga produkter jag testat från dem. I denna monter erbjöds ju även en 5-flaskors Chimay-paralell-test - mer om den i annan del av sammanfattningen.

Som jag nämnt i tidigar inlägg, både inför och sammanfattning så hade Monks en rätt rejäl uppställning av sköna fatöl i sin monter. Men jag vet inte om jag blev så överväldigad av alla kranar eller de höga abv-erna, det blev bara några få test där för min del. Alive & Kicking IPA och Open & Bloot IIPA från de Molen var riktigt trevliga men Wild Turkey-versionen av deras Hel & Verdoemenis gav inget extra för min del. Från Three Muskteteers så blev det två olika Troubadour - Magma och Blonde som bägge två var ok.

Jag går vidare ner till den sista delen stora hallen, där det var ett tydligt sydligt tema, här stod ju bland andra Malmö Brygghus - som jag inte kom mig för att testa något ifrån. Hos Södra Maltfabriken blev det bara ett smakprov och det blev ett av festivalens riktiga bottennapp - Hop Lager, var en av få smakprov som åkte ganska omgående ner i vasken. Hos Mohawk hade det skett en drastiskt utseendemässig förändring;

No more Mr Mohawk!?

När jag väl kommit över chocken, så testade jag hans samarbetsöl med Brekeriet - Collab á Trois Brett IPA, som var en mycket angenäm öl. Det blev också ett smakprov av Hardkår, som var ok. Men bäst i Mohawk-montern var ändå Small Batch-versionen Black Barley Wine, den vill jag gärna se i större skala! En bit bort stod bröderna Ek och de såg ut precis som vanligt. Jag lovade ju inför festivalen att jag skulle ge Brekeriet Cassis en sista chans och det blev just en sista. Däremot så gillar jag deras Brettporter. Här testades också en del alternativa drycker, men mer om det i del 2d.

Sista chansen!

I den långa Elixir-montern fanns det framför allt två bryggerier som jag såg framemot. Inför festivalen fanns inga listor som antydde att Gudeloes skulle finnas med i Djaevlebrygs del av montern - men nog fanns den där! Det blev ett mycket kärt återsmakandes - så pass att jag aldrig kom mig för att testa några av deras övriga brygder. Men jag köpte en T-shirt!

Förra året så köpte jag en Gluttony-T-shirt hos Amager, i år försökte jag köpa en Lust-tröja, men de hade ingen i min storlek..... Ölmässigt så blev det dubbelt så många smakprov - testade denna collaboration för första gången - och även om det "bara" var de sista dropparna ur flaskan så lämnade den ett gott första intryck.

Hos Amager fanns även den ocensurerade versionen av Kåååd, men ölen är inte alls lika häftig som namnet/etiketten - knappt godkänd.

Nu börjar jag närma mig slutet av min dryckeslista, men det är två stora utställare kvar att redovisa, jag väljer därför att återigen avbryta och fortsätta i ett nytt inlägg.