tisdag 15 oktober 2013

SBWF2013 - Sammanfattning - del 2c - Hall I

När jag mer seriöst började undersöka ölens underbara värld så var importören/distributören Wicked Wine en av de första jag var i direktkontakt med, och jag har med glädje följt deras utveckling under åren som följt sedan den där första privatimporten av Bigfoot. Just Bigfoot fanns ju representerat i Wicked Wines monter, både i flask- och fatform, dessutom i älrdre årgångar;
2011an

Förrutom Bigfoot så fanns från Sierra Nevada även Celebration Ale - som är ok, men framför allt några riktigt bra flaskor från deras 30th Anniversary-serie - framför allt älskar jag Black Barley Wine!

I mitt tidigare inlägg om ölen i Hall I så omnämnde jag en Black Barley Wine från Mohawk (som ju ingår i WW), men då la jag inte upp något foto.

Mohawks Black Barley Wine
Camden Town ingår ju också i WWs katalog, Ink Stout tycker jag är riktigt nice.
Från danska Coisbo testade jag för första gången Manhattan Dawn och den gav mersmak.
Jag testade även en tidigare otestad från Ridgeway - Russian Imperial Stout - som var mycket trevlig.

Galatea drar till sig allt fler intressanta bryggerier och i år hade de en helt ny avdelning - Craftbeer.se - där flera tunga namn fanns med.
Bluster & Bollocks
Just Fathom var väl ingen favorit i och för sig, men Ballast Point är ett bryggeri var produkter som jag ser framemot att utforska grundligt framöver.
Summer Wine har jag testat en del från tidigare, men Bluster & Bollocks IPA var mycket trevligt första besök.

Deschuttes är ett bryggeri som är mindre väletablerat än så länge i Sverige - jag passade på att testa en av året prisvinnare - Alf tycker mycket om den här;

Obsidian Stout fr Deschuttes
Engelska Redchurch har dykt upp med jämna mellanrum på Stockholms mer välsorterade pubar, och deras Old Ford Export Stout har jag testat tidigare med stor glädje, den smakade bra på festivalen med. Harbour hade en mycket god Chocolate Vanilla Imperial Stout som var mycket trevlig. Det blev också ett återbesök hos Thornbridge Halls Heather Honey Stout, men jag blev inte fullt lika exalterad denna gång. I denna monter serverades även produkter från Evil Twin som besökte SBWF under andra helgen. Yellow Cab är ju mycket trevlig, dessutom testade jag Törst Back Room - mer kul grej än riktigt god öl;
Montern med Sigtuna och St Eriks såg ut nästan exakt som förra året, men innehållet hade förstärkts med några av årets riktiga höjdare. Det var ju premiär för Emil Lindéns Bourbon Stout och även om det första smakprovet inte funkade fullt ut så föll alla bitar på plats senare - mycket god öl som släpps på bolaget den 1 november.
Winter IPA Organic i glaset

Här testade jag även Sigtunas Winter IPA Organic, inte fullt lika spännande smakmässigt men en stabil julöl som får extra cred för ekologin! Givetvis kunde jag inte låta bli att återigen testa deras Red IPA, även den en skön IPA som inte skaver någonstans.
Hos Jessica Heidrich så fanns det flera goda skäl att stanna till och provsmaka de godsaker hon hade tagit med sig. Summer Wit Ingefära testade jag i somras i brygghuset - den smakar fortfarande lika bra, trots att sommaren är över. Jul Ale var en ok julöl, medan St Eriks Barley Wine smakade mycket bra.
Men här fanns ju också den ölen som jag sett mest framemot att få testa på årets SBWF, tillika den öl som också bäst lyckades uppfylla mina högt ställda förväntningar, i detta fall - Imperial Raspberry Stout - så lyckades den till och med överträffa förväntningarna. Det är en samarbetsöl mellan St Eriks och Thornbridge Hall, brygd i England. Den släpptes på systembolaget den 1 oktober, det kan fortfarande finnas några ströflaskor kvar på några butiker - det är definitivt värt att söka och köpa!
Årets Bästa Öl på SBWF
I Galateas långa disk blev det bara två provsmakningar, men jag fick en kort pratstund med Marc Rauschman från Braufactum och ett smakprov av hans Darkon Schwarzbier, bägge två var trevliga nya bekantskaper;
Darkon o Marc
Utöver den så blev det bara ett smakprov av gamla favoriten Spitfire från Sheherd Neame, som jag avnjöt i sällskap med Master Brewer Stewart Main.

Därmed får jag nog anse min genomgång av de öl jag drack under festivalen som avslutad, jag är rätt säker på att jag glömt en eller två öl (inga foton), men 99% av de ölen jag drack är minst med!

I nästa del i sammanfattningsserien - del 2d - så blir det annan dryck än öl!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar