Alf testar - två olika batcher av New Sweden IPA

När Oppigårds version av den hypade stilen NEIPA  dök upp i fjol så var den initialt "bara" tillgänglig i låda om 24 flaskor i beställningssortimentet (möjligt att den fanns lokalt i Dalarna).
Ganska snart så kvalificerade den sig dock för större spridning. Det berodde givetvis på att den sålde så pass bra i BS.

Sedan New Sweden IPA dök upp första gången så har jag testat den vid flera tillfällen både på flaska och fat. Men den har skiftat rejält i utseende och karaktär, mellan den grumliga beska apelsinhumlejuicen till en helt transparent standard IPA.

Jag har inte varit överförtjust i de NEIPAs som jag tidigare testat, men just New Sweden hade en för mig rätt lagom humlebränna. Den transparenta versionen är inte dålig någonstans, en bra IPA.

Stor skillnad på innehåll.

För någon månad sedan så dök det äntligen upp en batch som visade sig vara i gammal god storform igen, då det samtidigt cirkulerar flaskor av den andra genomskinliga versionen så gäller det att vara uppmärksam. Det finns framför allt två sätt att skilja dem åt.

Batchmarkeringarna.

Oppigårds har ju ett batchmarkering genom streck i nederkant på sina etiketter, om där anges anges koden 19A så är det den juciga NEIPAn, står det bara 19 så är det inte den. Alternativet är att närmare begrunda innehållet, genom flaskans mörka glas så märks redan en markant skillnad mellan de två..

Vilken är 19A?

Jag skickade iväg en fråga om skillnaderna i batcherna, till Oppigårds, och fick följande svar;

Vi är medvetna om att den skiljer sig. Vad det beror på har vi inte lyckats ringa in men målet är att det ska vara jucig. Vi hoppas på fortsatt förtroende i vår strävan att nå till den New Sweden IPA vi önskar. Båda är buteljerade under januari månad med ett par veckors mellanrum. Erika Olsson, marknadschef på Oppigårds

Jag köpte med mig en flaska av vardera hem från bolaget för att köra en paralelltest. Jag funderade ett tag på om jag skulle försöka mig på ett helt blint test, men insåg snart att jag på egen hand inte skulle kunna genomföra det på ett enkelt och smidigt sätt. Sen så visste jag ju att skillnaderna skulle vara så pass distinkta att jag knappast skulle misslyckas att peka ut vilken som var vilken batch.

Under testets gång så togs en hel del "bra" bilder.

Som jag skrev längre upp i texten så är det väldigt enkelt att skilja dessa två åt, redan när kapsylen åker av så svärmar det upp två olika doftmoln ur flaskhalsen. 19A har en avsevärt tjockare näsa, medans konkurrenten uppvisar en behagligt typisk IPA-lukt.
19 skummar lite mer, ett skum så dessutom står sig lite längre än 19A, bägge har en snövit färg i skummet.
19A har en ogenomtränglig fruktgyttja där jag bara nästan kan se fruktköttet/humlekottarna simma omkring, ger en lite mörkare orange färgton ungefär som en Tequila Sunrise. Nitton är långt ifrån helt transparent, men har en lättsammare disig klarhet.
Det finns en svag antydan till humlebränna i NEIPAn medans NSIPAn har en mer normal beska.
Bägge versionerna är på sitt sätt väldigt bra öl, men var beredd på att de kan se väldigt olika ut.

New Sweden IPA finns i skrivande stund (2018-03-12) listad i 437 stycken systembolagsbutiker, men det går inte att söka på batchnummer.
Ska bli intressant att följa hur de kommande batcherna ser ut och smakar, jag gillar bägge versionerna, men 19A är ju mer stilkorrekt för en New England IPA.

Jag testade Fatamorgana häromdagen, en DIPA från Omnipollo som är lite starkare alkoholmässigt och har en mer påtaglig jucighet - på ett för min del mycket positivt sätt. Så pass bra att den är en bättre NEIPA en New Sweden.
Den flaskan var brygd hos Dugges, jag vet att Sigtuna Brygghus har bryggt en del av den. Men de finns inte i butik än så vitt jag vet.