En dag i Uppsala

Ett knäckt revben höll på att ställa till det för mina festivalplaner, men jag bestämde mig slutligen dagen innan för att ändå åka till Uppsalas ölfestival. Jag hade vissa funderingar på om jag skulle låta detta bli min första festival i  helt nykter tillstånd (!?), men avstod för säkerhets skull morgonens dos av smärtstillande.

Först i kön, tre kvart innan de öppnar!

Jag anlände som vanligt i god tid till lokalen - frågade om vägen vid 2 tillfällen, men annars nästan rakt på - så pass tidigt (11.15) att jag fick ta en promenad utmed Svartbäcken i väntan på att klockan skulle bli 12.00 (när press- och fack-folk skulle släppas in). Väl tillbaka vid ingången så hade en ivrigt väntande skara besökare sökt sig till den växande kön utanför arenan (Fyrishov), där det in i det sista pågick förberedelser inför 12-slaget. I kön såg jag inga för mig bekanta ansikten (mest lokala förmågor misstänker jag), men strax före insläppet så dök 2 välkända Uppsala-profiler upp Jonas (Pilsner.nu) och Johan (Portersteken) upp.

Väl inne i lokalen med press-passet hängande runt halsen och jacka inhängd i garderoben (där nere var även restaurangdelen placerad), så avstod jag initialt kön till dryckesbiljetter och provarglas (hade tagit med mig ett eget glas), tog mig istället en rekognoseringstur inne i den stora mässhallen. Små montrar var placerade utmed 3 väggar, vid den fjärde fanns stora scenen. Några större utställarmontrar fanns även centralt placerade och mitt på golvet fanns en större yta avsatt för bord, men där satt inte allt för många under den tiden jag befann mig där.

Jag tog mig snabbt runt bland montrarna och hälsade på både välkända och nya bekantskaper i montrarna - ganska snabbt kunde jag konstatera att detta inte skulle bli min första nyktra festival, här fanns allt för mycket godsaker som "måste" testas! Fördelen för min del nu - 15 minuter efter insläpp - var att kön till biljetter och glas var obefintlig. Jag valde att växla in 100 kronor (blev lika mycket till senare) till biljetter och köpte ett glas (vill ju stödja festivalen), exakt likadant glas som jag hade med mig (utan festival-logga).
Väl inne lokalen igen så snubblade jag på en monter som jag missat under min första runda, där stod nu bloggar-kollegorna Johan och Jonas. Listan som hängde på sidan av montern var stor och tydlig, och visade sin innehålla spännande öl från ett bryggeri i Spanien. I montern stod 2 killar från Uppsala-restaurangen Tilltugg Tapas, som agerar importör för Naparbier. Jag valde att köpa mitt första smakprov i denna monter - en Napar Pale Ale på lagoma alkoholnivån 4,4% - ett smakprov som onekligen gav mersmak.

Tilltugg!

Tilltuggs Öllista

Mycket trevlig - från Tempel Brygghus

Från Mjödhamnen - den var lite för torr för min smak.

Testade även en Desertmjöd hos Mjödhamnen, den var minst "Dubbelt" så god!

Blev både mjöd och must hos Tre Svampar, musten var knappt ok, men deras Vildmjöd var riktigt god!

Vild-Mjöd hos Tre Svampar, gott!

Utbudet av ekologisk öl var inte översvallande, men hos DesignBrew fanns ju en av mina nya favoriter, Martha Krieger. Jag valde att testa 2 andra eko-öl från samma bryggeri, Emmerbier var inte någon ny favorit men Dolden Sud får 4 höjda elefantsnablar av mig!

Jag gillar Riedenburger Brauhaus - denna eko-öl var mycket god.

Inte lika förtjust i denna eko-öl, tyvärr

Idag - måndag 2 mars - så släpps ju en ny ekologisk öl från Gamla Slottskällan, den har tidigare gått under namnet Nordic, men nu när den är ekologisk så heter den Nordic Eko - kan tyvärr inte rekommendera denna ljusa tunna lager.

Björn och Henrik öppnade denna för min skull, fortfarande inte "färdig".

I Belgoklubbens midsommar-låda 2014 ingick bland annat en Saison från Fantomé, jag öppnade en (av 2) flaska i somras och blev besviken. Nu fick jag chansen att testa samma öl - fast lite "äldre", den har onekligen förändrats, från den mjölkvita smeten i somras (som ändå gick att dricka) till en grumligt gul vätska med vissa positiva tendenser - men långt ifrån färdig.

En premiär-öl - White IPA från Coppersmith's i baren i entrén.

Hade för stora förväntningar tror jag, bara OK.

kitty.se har lagt upp ett gäng snygga Instagram-bilder på öl från det isländska bryggeriet Einstök, nu fick jag chansen att hos Beer Enthusiasts testa deras öl för första gången. Jag valde att testa Icelandic Toasted Porter. Som inte riktigt höll för mina förväntningar, väldigt lätt rostad och överlag tunn - trots nyöppnad flaska.

Bland det sista jag testade, spansk Barley Wine från Naparbier/Tilltugg - mycket god!

Press-passet gällde bara mellan 12-15 och tiden började rinna ut - det var dags att testa lite tyngre grejer också. Blev en spansk Barley Wine hos Tilltugg och en fatlagrad version av Zwarte Draak hos Jackdaw - bägge två var mycket goda.

Sista festivalölen (hos Jackdaw) - inte så mycket Bourbon, men mycket god

Detta är inte någon komplett genomgång på allt jag testade, jag han med rätt mycket under mina dryga 3 timmar i Fyrishov. Blev ett depå-stopp på Pipes of Scotland på vägen till tåget, hemvägen från Stockholm C innehöll 2 stopp - Belgobaren och Pressklubben. Men jag jag ändå hemma i hyfsad tid. Lite middag och alkoholfritt för att varva ner. Jag överlevde både fredag och lördag - utan några svårare smärtor i revbenet - men under söndagen valde jag ändå att återgå till smärtstillande i pillerform.

Hur var då festivalen? 

Rent administrativt finns en del att strama upp till nästa år. Det uppstod en rätt frän diskussion på Facebook angående huruvida priset på inträdesbiljetten var dyrt eller billigt. Jag kan själv tycka att det inte var "billigt", särskilt inte om jag tittar på vad som ingick i priset (bara inträde). 

Bra lösning med ölbiljetter - som kunde köpas styckevis i valörerna 10, 20 och 40 kronor (ingen återlösning av oanvända biljetter, men köp inte fler än du behöver). 

Stor utställningshall med mycket luft, så länge jag var där var det ingen större trängsel - svårt emellanåt att nå fram till vissa montrar, men aldrig akut. Det känns som den stora scenen var lite onödig, kanske funkade bättre undre kvällstid, nu kändes det rätt ödsligt. 

Utställarmässigt så var det bra fördelning mellan öl och sprit, även om några tunga namn saknades på ölsidan så gav det utrymme för små lokala utställare att få uppmärksamhet.

Mina favoriter? 

Tilltugg Tapas är en restaurang jag definitivt ska besöka nästa gång jag är i Uppsala, dels för att testa mer öl från Naparbier, men också käka - tapas är ju aldrig fel.

Döda Poeters Hembryggeri - blev tipsad om dem av bloggarkollegan Pilsner-Jonas och han hade ju helt rätt. Riktigt trevligt gäng, trots att de (som så många andra) försöker få mig idka hembryggning.

Blandade ölfoton - februari 2015

Skulle jag kunna följa upp succén från januari?

Five O'clock Shadow fr Weird Beard Brewery, på BA-Folkis

Triss i B - Brunette, Brekeriet, Babajan

Bryggeripub på södermannagatan!

Burton IPA från Skebo

Firar 3-årsjubileum kungligt med en Black Albert från Struise - på Pressklubben

Fortfarande PK, avslutar med en 10a

Jaipur på Wirströms Pub - i väntan på Fusion 25

 

Milk Stout Nitro från Left Hand

Dementia från Ska på Oliver Twist

Från nya bryggeriet i Brevada.

Blev riktigt nöjd med denna bild

Deadwood Session IPA i vintersolen.

Tillsammans med de vackra rösterna

Denna Fantom får nog ligga till sig ett tag till, minst till midsommar!

 

Tomt i glaset, inte dags för utesttarbira riktigt än.

 

Ny favoritimportör -Tilltugg, här Napair Pale Ale

Heayher Honey Imperial Stout från Thornbridge Hall

Festivaldags - igen, för första gången i Uppsala.

På fredag - 27/2 - så är  det dags för ölfestivals-premiär igen. Denna gång "Beer & Whisky Festival" i Uppsala.
Under 2 dagar - fredag-lördag - så kommer det minglas och drickas alkoholhaltiga drycker i Fyrishov.

Utställarmässigt finns en del för mig rätt okända namn med, men överlag ser det spännande ut. Tomp är ju ingen ny bekantskap, men jag hoppas kunna snacka import av McEwans med dem. Tempel brygghus och Jackdaw ser jag också framemot att återtesta för att få djupare insikt i deras produkter.

Men för min del  så är deltagandet långt ifrån säkerställt till 100%, ett knäckt revben spökar. Men jag hoppas än så länge att kunna deltaga några timmar under fredagen.

Med fokus på ekologisk öl - ekocertifiering, hur går det till?

I samband med att jag skrev inlägget om Dugges satsning på ekologisk öl så ställde jag också några fråger till Ola Engström på bryggeriet om processen kring eko-certifieringen.

ATOÖ; Ni eko-certifierade bryggeriet 2014 - varför?

• D-OE; Det började med att vi gjorde en IP-certifiering som behövs då man vill leverera folköl centralt till dagligvaruhandeln. I o m en IP-certifiering har man allt på plats som behövs för en eko-certifiering, så jobbet var redan gjort. Det var inte självklart att vi skulle baka in eko certifieringen men samtidigt som den skedde började Systembolaget flagga för att allt mer offertförfrågningar skulle till att bli ekologiska, och eftersom det är vår största kund blev det naturligt. Vi tittade samtidigt CSR och hur man kan arbeta med det. Ekologisk produktion är en sådan åtgärd. Att vi snart går över på lättviktsflaska är en annan.

ATOÖ: Vilken myndighet är det som sätter upp kriterierna för certifiering av bryggerier?

• D-OE: Vi har eu-eko certifiering så det är alltså EU som sätter upp kriterierna. Jag antar att det ligger under jordbruksverket här i Sverige. 

ATOÖ: Vilket certifieringsföretag var det som certifierade Dugges?

• D-OE: Controlcert Scandinavia AB, för HS CertifierinG

ATOÖ: Vad kostar själva certifieringen?

• D-OE: XXXX kronor inklusive moms. (på uppgiftslämnarens begäran omnämn ej den exakta kstnaden, mendet är ett 4-siffrigt belopp).

ATOÖ: Vilka åtgärder behövde ni vidta för att klara kriterierna? Ungefärliga kostnader för dem?

• D-OE: Vi använde oss av en konsult som hjälpte oss med IP certifieringen. Det plus egen arbetsinsats och kostnaden för certifieringarna landade på ett par hundra tusen. Bara eko-certifieringen kostad XXXXkr + ca 2 dagars arbete. Det enda vi behövde lägga till på IP Livsmedel för att få eko certifieringen var att skilja på ekologiska och konventionellt odlade råvaror ute på lagret. Sedan måste vi dokumentera alla inköp och all användning av ekologiska råvaror för att kunna visa att vi inte sålt mer ekologisk öl än vad vi använt råvaror till.

ATOÖ: Marknadsföring? Något som jag "stör mig på är att många bryggerier (inte bara Dugges) generellt är rätt dåliga på att marknadsföra denna typ av ekologiska produkter. 

Eko-certifieringen 2014 blev jag varse om via en liten blänkare på Facebook, likaså att eran första ekologiska starköl skulle ut på turné i Norge, det var i kommentarsfältet där som jag också först fick kännedom om den ekologiska folkölen som funnits ett tag.

• D-OE: Jag håller med dig. Jag tror det har att göra med att vi aldrig märkt av någon större efterfrågan från våra kunder. Att basunera ut en ny ekologisk öl blir lite som att famla i mörker.  Ett facebook skulle man ju såklart ha kostat på sig. Är ju gratis dessutom. Under 2015 planerar vi däremot att accelerera och gå ut hårdare med det ekologiska, framförallt i folkölssegmentet.

ATOÖ: Stort tack till Ola (och Dugges i stort) som tog sig tid att besvara mina frågor.

Hökens Gata 3

En gatuadress som värd att lägga på minnet, även om den nu är ett anonymt skyltfönster övertäckt med brunt omslagspapper.

Det känns som det var helt nyligen som Henok och Karl flaggade för att de hade för avsikt att öppna en egen krog i Stockholm. I slutet av förra året blev flaggningen väldigt intensiv, när fotot av ett par nycklar liggandes på ett hyreskontrakt dök upp på facebook och strax därefter på instagram. Omnipollos Hatt skulle den heta, och även om ingen adress avslöjades initialt så ryktades det snart om just Hökens Gata. En liten gatstump mellan Götgatan (nästan precis vid krönet) och Mossebacke Torg, i lokalen fanns tidigare - som nu hittat andra lokaliteter.

I närheten finns ju redan storheter som Oliver Twist och Akkurat (ingendera har för vana att servera Omnipollo-produkter).

I söndags bestämde jag mig för att ta en promenad med just denna adress som slutmål, det vackra vädret fick mig att välja en annan väg än jag brukar. När jag var på väg över Västerbron gladdes jag extra mycket över mitt val att ta med både vantar och mössa - för det ju rätt blåsigt där på toppen.

Så långt allt väl, men halvvägs mellan Hornstull och Slussen så snavar jag på ett av de löst liggande brunnslocken som ligger placerade kring träden planterade utmed Hornsgatan. Inga svårare skador uppfattades initialt, men en irriterande smärta på revbenen på höger sida ("..det går nog över......"). Men ju närmare jag kom Götgatan så kommer insikten allt tydligare, smärtan ökar snarare än avtar.

Men jag lyckas ta mig hela vägen till den än så länge tämligen anonyma adressen. Det enda tecknet på lokalens framtida invånare är texten "På väg" omgärdat av Omnipollo-typiska symboler som syns i skyltfönstren.

Håll ögonen på deras facebook-sida/instagram-flöde, där läggs regelbundet upp teaser-bilder från utvecklingen av lokalens insida. Det känns bra att veta exakt var lokalen är, för i framtiden lär det bli många besök där.

Måndagsmiddag i Gamla Stan

När internationella bryggare är på besök i stan så ordnas det gärna en så kallad "Beer makers dinner". För en inte sällan väl tilltagen prislapp kan den som vill köpa sig en plats vid dessa middagar. God mat och speciella öl - allt i trevligt sällskap av bryggaren och övriga gäster.

Nu på måndag - 23 februari - så hålls en svensk version av denna företeelse i Stockholm, en så kallad "Ölmakarmiddag". Bryggeriet som står för dryckerna är inta bara svenskt utan även lokalt beläget i Stockholms län, Nyckelbydal på Ekerö närmare bestämt. Att det två bryggarna dessutom är gifta gör ju den försvenskade titeln rätt vitsig.
Restaurangen som står för lokalen är Restaurang Tradition Gamla Stan, belägen på adressen Österlånggatan 1, två svaga stenkast från det kungliga slottet. En restaurang som helhjärtat satsar på vällagad svensk husmanskost, precis som sina syskonkrogar i Vasastan och på Södermalm.

Bild lånad från hemsidan 

Jag har besökt 2 av restaurangerna (ej Södermalm) och gillar det dom serverar - Lapskojs på Tulegatan är en personlig lunchfavorit. Och jag har dessutom med glädje druckit flera öl från Nyckelbydal. Så för min del var det självklart att anmäla intresse till denna middag, men det blir ju inte alltid som jag tänkt mig. 

Jag kommer tyvärr inte kunna deltaga vid middagen men vill ändå tipsa mina läsare om den, än så länge finns nämligen platser kvar.

http://www.bryggerinyckelbydal.se/
http://www.restaurangtradition.se/gamla-stan/

Med fokus på ekologisk öl - E-bok om belgisk eko-öl

Bild lånad med författarens tillstånd

Jag har - enligt släktforskande gammel-faster - Vallon-blod i mina ådror, därför är det lite konstigt att jag ännu inte fullt ut lärt mig att uppskatta den generellt så älskade belgiska öltraditionen.
Just Belgien är ju dessutom ett land där det produceras en hel del ekologisk öl, något som sakta men säkert gått upp för mig.

Genom Jens Skrubbe fick jag möjligheten att köpa in en nyligen till engelska översatt e-bok (pdf) om ekologisk öl i Belgien.
Belgian Organic Beers är skriven av Elke Aerts, hon är författare - bland annat vegetarisk kokbok och ölrecept - ligger dessutom bakom tidningen Visita, ett "Eco lifestyle magazine".

Elke Aerts

Boken börjar med en kort historisk genomgång - där hon konstaterar att den ursprungliga ölen givetvis var "ekologisk". Men hur människans tekniska utveckling också kom att mer eller mindre direkt inverka på innehållet i vår älskade dryck - från Justus von Liebig (1830) till Stanley Norman Cohen (1974).

.......people have also been engaged in chemical intervention in the production of our food for over 150 years.

I dagens läge så ses ju den "naturliga" produktionen av råvarorna som onödigt kostsamma, medans användandet av diverse "kemikalier" anses vara absolut nödvändigt för att maximera produktionen.

Hur kommer våra kroppar och miljö reagera på den allt mer utbredda användningen av GMO (Genetiskt Modifierade Organismer) i våra livsmedel?

Mankind has been crossing of plants and animals for centuries in order to
develop new varieties.

Närproducerat? I boken skriver hon också om det faktum att några bryggerier jobbar för att så mycket som möjligt av de råvaror som används i produktionen också är närproducerat (eller egenproducerade) - inte nödvändigtvis ekologiskt - för att korta ner transportsträckorna och minskar antalet transporter till bryggeriet.

Min kommentar till detta; Nu är ju inte själva transporten det stora problemet i miljöhänseende. Transporternas negativa miljöpåverkan är avsevärt mindre än den konventionellt producerade jordbruksprodukten. Vem vill egentligen bo granne med en bonde som använder giftiga besprutningsmedel och kemisk gödsel

BRYGGERIER - några av alla de belgiska bryggerier som producerar ekologiskt öl får också en närmare genomgång.

What’s in a name? Brewery Anders! (Dutch translation for ‘different’)

• Anders! agerar brygghus åt ett antal fantombryggare utan eget brygghus/utrustning. De blev eko-certifierade 2013. Det är kostsamt få sin verksamhet eko-certifierad, istället för att 20 stycken enskilda bryggerier gör det så går de ihop om kostnaden och brygger sina eko-öl i det certifierade bryggeriet. Här bryggs bland andra Jessenhofke, Delta och Bufo (från Gageleer). Bryggeriet har i dagsläget produktionskapacitet motsvarande 15-16 000 hektoliter/år. Men när den andra brygghallen är färdigbyggde i början av 2015 som kommer de att kunna brygga ungefär 25 000 hektoliter/år.
• Arvum - Pieter och Gert samarbetar med egenproducerad ekologiskt korn, brygger en alkoholsvag lunchöl, detta öl bryggs hos Anders! Motsvarande 20% av inkomster från försäljningen av denna öl går till naturbevarande insatser. "Nature preservation"
• Leireken 
• Gageleer
• Cantillion - kanske det allra mest kända belgiska ölbryggeriet, som också har ett antal 100% organic Lambics.
• Belgoo 

I slutet av boken förekommer en lång lista med Belgiska öl som är ekologiska, jag vet inte om den är "komplett" men den är rätt diger.
I Sverige - Systembolaget - finns ett begränsat antal ekologiska öl från Belgien, alla utom en av dem enbart i beställningssortimentet och dessutom med kollikrav.

Belgien består av 2 rätt vitt skilda landskap - Flandern i norr och Vallonien i söder, finns det någon stor skillnad mellan distrikten vad gäller ekologisk produktion? Denna bok fokuserar rätt klart på de nordligare bryggerierna i Flandern.
Bland de vallonska bryggerierna som brygger mycket ekologisk öl finns bland andra Dupont  Caracole, Binchoiche och ovan nämnda Belgoo.
Jag vet inte huruvida det är någon större skillnad mellan de 2 regionernas inställning till produktion och konsumtion av ekologisk öl. Men vad jag vet så konsumerar den belgiska befolkningen (likt de flesta andra nationaliteter) generellt övervägande ljus industrilager snarare än traditionellt hantverksproducerad öl, vare sig det gäller ekologisk eller konventionell.


Alla bilder och citat är lånade - med författarens tillstånd - från boken och  hemsidan.

Stort tack till Elke Aerts för denna bok, mycket läsvärd och lärorikt om öl i allmänhet och ekologisk öl (från Belgien) i synnerhet.


Länkar;
Hemsida; Belgium Organic Beers
Här kan du själv köpa ett exemplar av e-boken.
Facebook; Organic Beers (Mat/dryck)