RECENSION #56 - Oppigårds SMÖF2012

Den 26-27 oktober pågick Söderbärke Ölfestival – jag var inte där, men har ändå chansen att dricka det officiella festival-ölet. SMÖF2012 är bryggt hos Oppigårds Bryggeri och finns under en begränsad tid på hyllorna hos systembolaget.

BRYGGERI; Oppigårds

ÖL; SMÖF
TYP; Lager

NATIONALITET; Svensk

BATCH; ABC

BÄST FÖRE; 2013-03 

IBU; 40 (medel)
ALKOHOL; 5,5%
FÖRPACKNING; Flaska

VOLYM; 33cl

PRIS; 18,60 (56,40 kronor/liter)

INKÖPSSTÄLLE; Systembolaget, Norra Stationsgatan

TESTDATUM; 2012-10-27

 

GLAS; SBWF2012 – funkar alldeles utmärkt!

DOFT Frisk citrus med inslag av tropisk frukt, en härligt humlig arom!

(8 av 10)

UTSEENDE Klar gyllengul med luftigt mjukvitt skum sjunker ner och lägger sig som ett tunt skimmer över ytan. Men en stilig skumpersienn följer med glasets insida.

(4 av 5)

SMAK Här märks malten av mer, dock är beskan ändå det som är mest framträdande. Lite segt vitt bröd bakat med mycket citra-humle!

(6 av 10)

MUNKÄNSLA Många små och hårda bubblor, en rejäl släng av beskan hänger sig kvar på ett trevligt sätt. Lite tunn i kroppen dock, men det är ju ändå en lager.

(3 av 5)

SAMMANFATTNING Känslan påminner lite grand om när jag dricker Mikkellers American Dream – No way this is a Lager-beer! Men visst är det en lager, men ingen trist svensk industrilager, utan en kvalitetssäkrad svensk mikrobrygd från Dalarna. Visst den kostar lite mer än en massproducerad burklager från Spendrups, men så smakar den så mycket bättre också. Oppigårds levererar ytterligare en mycket god öl som fler borde ta chansen att testa. Snygg etikett är det också!

Tyvärr så missade jag årets Ölfestival i Söderbärke, men jag har siktet inställt mot 2013!

(14 av 20)

GENOMSNITTSBETYG; 35 av 50

(3,5 av 5)

RECENSION #55 - Flying Dog Gonzo Imperial Porter

BRYGGERI; Flying Dog

ÖL; Gonzo
TYP; Imperial Porter

NATIONALITET; USA

BATCH; ?

BÄST FÖRE; 13-04-14

IBU; 85
ALKOHOL; 9,2%
FÖRPACKNING; Flaska

VOLYM; 35,5cl

PRIS; 29,90 (84,20 kronor/liter)

INKÖPSSTÄLLE; Systembolaget, Norra Stationsgatan

TESTDATUM; 2012-10-16

GLAS; de Molen Sniffer 40cl, jag slår den lite för hårt och den skummar rejält och fyller ut glaset redan när flaskan är knappt tömd till tre fjärdedelar.

DOFT Lite återhållsam, inte alls lika stor som jag minns den, men här finns alla de klassiska porter-dofterna; den rostade malten, kaffet och chokladen, plus lite söt lakritsstång. När jag i slutet av glaset låter "slå" den resterande vätskan något, så uppstår ett mjukare skum som också avger en mer direkt arom - som dessutom är mycket angenäm, det höjer betyget med en poäng inom detta kriterium.

(7 av 10)

UTSEENDE Storbubbligt, fluffigt och ljusbeiget skum, som står sig väl, lämnar vackra skumpersienner på insidan av glaset. Färgen är mörkt brunsvart, porter-färg helt enkelt!

(4 av 5)

SMAK Precis som utseendet förutsäger så är skummet lite väl luftigt, men smakar ändå en hel del. I drycken finns inte så mycket sötma, men en hel del beska ingredienser i form av kaffe och choklad. Den lagom tilltagna alkoholnivån gör den väldigt lättdrucken, dessutom är den väldigt lätt att gilla!

(8 av 10)

MUNKÄNSLA Många små bubblor frampå tungan - men ju längre bak de kommer desto mjukare blir de, det vill säga tills beskan bränner till. Men det är ju bara trevligt, tycker i alla fall jag för jag gillar när det hettar till lite grand. Men det är inte bara tungan som drabbas av denna svarta juvel, munhålan fylls ut gott och väl, även om inte det räcker så länge så blir ändå känslan av välbehag påtaglig.

(5 av 5)

SAMMANFATTNING Jag testade ju deras Barrel Aged-version på SBWF2012, den är - no surprice - fantastisk. Den här vanliga är ju bara "jävligt bra", men det räcker ändå väldigt långt. Fördelen är också att denna är lätt-tillgänglig och hyfsat billig

(15 av 20)

GENOMSNITTSBETYG; 39 av 50

(3,9 av 5)

RECENSION #54 - Sigtuna Equilibrium

Så var det då dags för Emil Linden att återigen brilliera, sätta mina smaklöka i trans - eller? 

BRYGGERI; Sigtuna Brygghus 

ÖL; Equilibrium
TYP; Strong Scottish Ale

NATIONALITET; Sverige

BATCH; 390

BÄST FÖRE; 2014-09-06

IBU; medel
ALKOHOL; 9,3%
FÖRPACKNING; Flaska

VOLYM; 33cl

PRIS; 35,1 (106,36 kronor/liter)

INKÖPSSTÄLLE; Systembolaget, Norra Stationsgatan

TESTDATUM; 2012-10-13

GLAS; de Molen 40cl, den lilla skumkronan är aldrig i närheten av kanten.

DOFT Läder och söt kåda!

(9 av 10)

UTSEENDE Mörkt Cola-brunröd, med liten transperans. Trotts en hård upphällning så bildas ingen egentlig krona, det lilla som blir är storbubbligt men skört, och dessutom försvinner det omedelbart. Men färgen är underbart vacker!

(4 av 5)

SMAK Ett brett spektrum av smaker, som mixats samman i Emils kittel, söta frukter blandas med mörkrostat beskt kaffe i vilket han doppat en del mörkt bröd

(9 av 10)

MUNKÄNSLA. Några har klagat, andra har hyllat – kolsyran är visserligen påtagligt frånvarande, men jag för min del saknar den inte. Här finns så mycket annat att jubla över – dessutom är kolsyran inte helt borta, bara lite grand. En härlig eftersmak ligger kvar länge på min tunga, beskan är låg men balanserar så väl med hela paketet att det inte gör något! Vissa har även påtalat alkoholens starka framtoning – inte heller där håller jag med, 33cl glider ner i min hals utan att det gör ont ens lite – inte någonstans.

(5 av 5)

Som vanligt så fixar Sigtuna en snygg etikett!

SAMMANFATTNING Så här ser min kortfattade recension ut, jag hade tänkt vara mer produktiv i min beskrivning av denna nya favoritöl, men någon annan hann före; Lyft på Kilten på bloggen AndersAndAle. 

Anders recension är ren och skär poesi, värdig den musan som finns i denna öl. Efter att ha läst denna recension insåg jag att det egentligen inte fanns någon anledning för mig att skriva någon egen recension överhuvudtaget. Det är så jag önskar att jag skulle kunna skriva, istället sitter jag här och staplar plattityder och statistik. Jag lyfter på hatten åt min sydsvenske hjälte och ser framemot att få läsa fler sådana inlägg!

(18 av 20)

GENOMSNITTSBETYG; (45 av 50)

(4,5 av 5)

RECENSION #53 - Guinness Draught

Det har nu gått en dryg månad sen min senaste recension - därför slår jag till med en dubbel ikväll.

Det är mycket möjligt att jag är något sentimental i mitt betygsättande - lite snällare än vad jag egentligen borde vara. Men vadå, detta är en av de öl som Alf druckit allra mest av, även om det ligger långt tillbaka i tiden. Jag är gammal och har rätt att vara lite sentimental - skäll inte på gubben!

BRYGGERI; Guinness

ÖL; Guinness Draught
TYP; Stout

NATIONALITET; Irland

BATCH; ?

BÄST FÖRE; 080513

IBU; låg (medel)
ALKOHOL; 4,2%
FÖRPACKNING; Burk

VOLYM; 44cl

PRIS; 19,7 (44,80 kronor/liter) (+ 1 krona pant)

INKÖPSSTÄLLE; Systembolaget, Kungsholms Torg

TESTDATUM; 2012-10-13

GLAS; Engelskt Pintglas, funkar även om inte skumkronan når glaskanten.

DOFT På intet sätt påträngande, lite bränd malt och aning kaffe med citrus men inte mycket!

(4 av 10)

UTSEENDE Nästan ogenomtränglig brunsvart smörjolja, med en tjock krämig skumkrona. Jag föredrar en slätare yta på kronan och gärna en treklöver-symbol i densamma. Men skummet står sig riktigt bra och kladdar sig fast ner för glasets insida.

(4 av 5)

SMAK Skummet är som vaniljkräm och tillsammans med den lätta vätskan så skapar den är rätt småtrevlig symbios. En del malt mixas med minimal dos av lakrits. I botten på glaset så dyker den ofrånkomliga gräddklicken upp, lite äcklig har jag alltid tyckt – även när det begav sig.

(4 av 10)

MUNKÄNSLA. Obefintliga och små kolsyrebubblor lämnar ett mjukt avtryck över tungan, ingen besk-bomb (systembolagets besk-symbol visar på 75%!?), men med en lätt gnagande efterbeska.

(2 av 5)

SAMMANFATTNING På den gamla ”goda” tiden så var jag under en lång period en Guinness-fanatiker. Minns när de första burkarna (33cl) med kolsyrepatronen dök upp, det var så Coolt – tyckte jag då! De burkarna hade ju till och med instruktioner om hur jag skulle slå upp den i glaset, för att få den ultimata upplevelsen. Det var vuxet att dricka Guinness och det gjorde jag nästan uteslutande, både på burk men framför allt på fat. 
Under ett besök i Irland på nittiotalet dracks det en hel del av fatölsversionen. 

Men som så många gånger förr så gick jag vidare – till bättre sorter och godare öl. Det händer fortfarande att jag tar mig en Guinness – den 17 mars i år så drack jag min senaste fatöls-pint, för att fira Patrick!

I Stout-klassen är detta numer en riktig lättviktare, men det är ändå kul att någon gång ibland plocka fram gamla ungdomsfavoriter. Många tycker ju att Guinness är ”Tung” att dricka, max en pint sen är det mätta – men det är ett problem jag aldrig uppfattat. Numer räcker det med en – för att jag inte tycker den är tillräckligt god för att dricka mer av!

(10 av 20)

GENOMSNITTSBETYG; (24 av 50)

(2,4 av 5)

SBWF2012 - Sammanfattning av mina intryck

En kortfattad sammanfattning av vad jag gjorde under mina 3 dagar på SBWF2012.
Börjar med några bilder på "prylar" jag köpte under festivalen:

Gluttony-tröja, inköpt första dagen

Fudge från Ardbeg inköpt första dagen

Parmesan-ost + kniv - inköpt 2a torsdagen

De öl jag drack under festivalen - rangordnade efter mina sympatier istället för dag;

Mina tre ABSOLUTA FAVORITER;

• GULD; Dundermörker (fat) - Nynäshamn Ångbryggeri -- 3 smakprov - lika gott varje gång!
• SILVER; 4th Anniverary Ale (flaska) - Port Brewing -- PB växer i min aktning för varje öl jag dricker från dem!
• BRONS; Steel Toe Stout (flaska) - SKA Brewing -- det behövs nästan stålhättor, när jag sparkar högt av lycka!

Mycket GODA (utan inbördes rangordning)

• Bommen & Granaten (flaska) - de Molen -- det enda jag drack hos Monk's !?
• Saison (flaska) - Brekeriet -- En riktig höjdare från de sydsvenska Bröderna Ek. Ser mycket lovande ut för framtiden.
• Roken (flaska) - Brekeriet -- Jag brukar verkligen inte vara överförtjust i rököl, men här blir jag Tjär!
• Double Wide IPA (flaska) - Bouleward Brewing -- En ny bekantskap - både öl och bryggeri, jag är mycket positiv!
• Gonzo Barrel aged (fat) - Flying Dog -- Jag älskar "vanliga" Gonzo, den här är lite bättre!
• Thurbo Stout (fat) - Oppigårds Bryggeri -- härligt humlad stout!
• 4th Anniversary Celebration IPA (fat) - Oppigårds Bryggeri (& Tomp) --Björn kan göra goa grejer han!
• Rye IPA (fat) - Lervig --  Efter min katastrofflaska från bolaget har jag varit skeptisk, men nu är mitt förtroende återställt.
• Jaipur IPA (fat) - Thornbridge Brewery -- Lite överaskande, men tveklöst en mycket god öl.
• Old Viscosity Ale (flaska) - Port Brewing -- Satan vad det smäller! Luktar och smakar djävulskt gott!
• Nebuqadnezzar (flaska) - Omnipollo -- första smakprovet avskräckte mig något, men efter det andra så var jag kär!
• 30th Anniversary Barley Wine (flaska) - Sierra Nevada -- Kul att få testa denna Bigfoot-specialare!
• Bigfoot 2012 (fat) - Sierra Nevada -- What can I say - Alf_loves_Bigfoot!
• Dopple Weizen Bock (fat) - Sigtuna Brygghus -- Emil i sitter inte i snickeboa, han brygger den ena super-ölen efter den andra!
• Monster Ale 2007 (flaska) - Brooklyn Brewery -- Första flaskan (öppnad) var mindre bra, 2a flaskan rumstempererad var ljuvlig!
• Black Coffee IPA (fat) - Mohawk Small Batches -- Mmmmmmm!
• Kosacken Imperial Stout (fat) - Hantverksbryggeriet Västerås -- Inte lika bra som Baronen, men det räcker!

Bara OK (utan inbördes rangordning)

• Sloth (fat) - Amager (Siinners series) -- Godkänd
• My Antonia (flaska) - Dogfish Head -- Ett av M2s tips, funkar men inte någon jättehöjdare.
• Old Mephisto 2008 (fat) - Djaevlebryg -- bättre än 2012an, men inget favorit.
• Old Mephisto 2012 (fat) - Djaevlebryg -- liten besvikelse, höga förväntningar som inte riktigt införlivades.
• IPA (cask) - Shepherd Neame -- Real Ale, purfärskt direkt från Kent! Extra kul med sällskapet (vid bägge tillfällena)
• Skrimshander IPA (cask) - Hopdaemon -- Real Ale, purfärskt direkt från Kent! Lokalkonkurrenten visar framfötterna, nästan lika god som Shepherds!
• Hopenheimer (fat) - Xbeeriment -- drabbades nog av mina högt ställda förväntningar. Nu blev det bara OK!
• IPA (fat) - Lagunitas -- Upphälld av bryggmästare Ron, det gör en del extra, men den står sig rätt bra ändå!
• Hoplosion (fat) - Weihenstephaner -- Upphälld av bryggmästare Frank, det gör en del extra, men också denna funkar nog alldeles utmärkt i sig själv.
• Camden 1908 Pale Ale (flaska) - Camden Town - Mycket trevlig nykomling i min samling!
• Bombay Ale (flaska) - Nörrebro -- rumstempererad är inte ultimat, men den var ändå klart godkänd, dessutom ekologisk!
• Södra Brown Ale (fat) - Södra Maltfabriken -- Den gillar jag!
• APA (flaska)- South Plains -- Svensk/amerikansk Ny-Bryggare i Skåne, det funkar alldeles utmärkt!
• Sixth Glass Quadruppel (flaska) - Bouleward Brewing -- OK!
• Torpedo Extra IPA (flaska eller fat?) - Sierra Nevada -- nu har jag hört berättelsen om namnets uppkomst, ölen blir inte bättre för det - men det var riktigt gott redan innan!
• Luke's Aviator Ale (fat) - Flying Brewery - En av de stora - positiva - överraskningarna för min del.
• Vanilla Syndrome Brown Ale (flaska) - Sigtuna Brygghus -- Hamnar i skuggan av AOS, men är rätt ok!

Inte för mig (utan inbördes rangordning)

• Rosse (fat) - de Struisse -- not my cup of Beer!
• Pale New Dog Town (fat) - Lagunitas  -- Metallisk
• Oktober-fest (fat) - Eskilstuna Ölkultur - Doften sabbar allt!
• Cassis - Brekeriet - denna doftar underbart, men funkar inte för min del - men de flesta andra verkar älska den.....
• Smashed Pumpkin Ale - Shipyard Brewing - Kanelkryddad, funkar inte denna gång!

Besvikelser (utan inbördes rangordning)

• Black Magic Woman - Hornbeer -- såg verkligen framemot att få testa denna, men det funkade inte alls - tyvärr!
• Hoptimum 2012 - Sierra Nevada -- 2011an var en kanon, detta blev mer av en kalkon.
• Whiteout Stout - Mohawk Brewing -- Platt......
• Midvinterblot 2011 - Sigtuna Brygghus -- avstannat i sin tidigare positiva utveckling.
• Bigfoot Wood-Aged - Sierra Nevada -- ser ju extremt lockande ut, men föll lika extremt.

Största besvikelserna (i inbördes rangordning)

• 3a - Greed (fat) - Amager Sinners series - blaskig skitlager!
• 2a - Citra Hysterix IPA (fat) - Nögne Ö - fick jag fel sort eller ska den smaka så här?
• 1a - Deviant Dale's IPA (burk) - Oskar Blues - öppnad burk kan vara en förklaring, men det här var INTE bra!

En majoritet av det jag drack var som synes övervägande till godo,  någon mr 100% lär jag aldrig bli.

Jag missade - tyvärr - helt; Moor, Redchurch och Magic Rock. 

Borde ha testat; St Eriks och Great Brands

Borde ha testat mer; Mohawk Small Batch, Monk's, Brill, Struisse, Brewers Associations/Oliver Twist, 

Bryggarna som jag träffade; Stewart Main, Arlo, Steve Grossman, Ron Lindenbusch, Frank Peifer, Bröderna Ek, Mr Mohawk, Jeffrey Brown, säkert någon dansk och troligtvis många fler utan att veta om det. Nikola Marjanovic var ju ingen bryggare, men närapå i alla fall.

Baksmälla? Nej, faktiskt inte någon dag. Var uppe tidigt alla "dagen efter" och mådde under omständigheterna förvånansvärt bra.

Kändis? Jag blev ju igenkänd av folk som jag inte känner/kände igen, både lite kul och lite pinsamt. Själv tyckte jag att jag såg Annelie Rydé en av dagarna.

Lost & Found? För ovanlighetens skull lyckades jag inte glömma något kvar någonstans, även om både glaset och ostpåsen tillfälligt glömdes några gånger så lyckades jag återhämta dem!

Stort tack till arrangören och alla som jobbade på festivalen, utställarna och besökare - tillsammans gjorde ni mina tre dagar till en härlig upplevelse! Jag längtar redan till nästa år!