måndag 18 september 2017

Alf möter - Stene Isacsson på Zumen

Under sommaren 2017 så slog det ned en smärre bomb i lilla öllandet Sverige;
"Stene Isacsson säljer Akkurat"
Det var nog många med mig som satte ölen i vrångstrupen i samband med detta. Varför?
Stene har ju aldrig varit ensammen ägare, men varit Akkurats galjonsfigur, som ofta syns på bägge sidor om bardisken och uttalar sig i krog-/Akkurat-relaterade frågor i sociala medier.

Nu valde han ju att inte försvinna från den stockholmska krogscenen, knappt ens att han lämnar Södermalm. Han har numer tagit över en av stadens mest klassiska ölpang, under namnet Zum Franziskaner så har det funnits en krog i Stockholm sedan medeltiden (typ), den nuvarande adressen intogs redan 1622. Den nuvarande fastigheten byggdes i början av 1900-talet.
Hmmmm, Falcon och Zeunerts.....

Och den första juli 2017 så tog Stene - samarbete med Sven-Åke "Bagarn" Andersson - över verksamheten.

Jag träffar Stene i baren en tidig torsdagseftermiddag för att snacka lite om Zumen.

Alf Tycker Om Öl (ATOÖ); Tanken att lämna Akkurat har ju figurerat hos dig ett längre tag har jag förstått. Fanns det någonsin några funderingar på att lämna krogbranschen helt och hållet?
Stene Isacsson (STENE); Jo, visst tänkte jag tanken. Det är lite kul att vända blad på det där sättet och framtiden verkligen blir helt öppen.
Jag tror dock att efter noga övervägande så var dragningen till krogen för stor för att helt byta bana. Jag tror också att det är svårt att hitta något som är mer varierande än att driva krog.
Listan på saker jag gjort som kroganställd är nästan oändlig.
Däremot kände jag att jag inte kunde tillföra så mycket mer på Akkurat. Det hade blivit 22 år nu i höst och jag kände verkligen att det var dags för någon typ av förändring i mitt liv.


ATOÖ; Fanns det några funderingar på att starta om på annan plats - i Sverige eller utomlands?
STENE; Jag har ju alltid älskat New Orleans och någonstans närdes en dröm om att flytta dit och köra krog där, men det fanns inte riktigt utrymme för att genomföra det.
Det gick faktiskt så långt så att vi var nere och började kika på boende och krogkoncept.

ATOÖ; Varför blev det just Zum Franziskaner?

Närmaste busshållplatsen, åt bägge håll.
STENE; En klassisk krog, med härlig inredning och i en underbar miljö.
Jag har dessutom alltid gillat kultur och gamla saker.
Utsikten är absolut trevligare än från Akkurat där man bara ser ner i Söderledstunneln.
Nu är de dessutom färdiga med fasadrenoveringen och snart skall bygget på Skeppsbron vara klart också. Jag tycker att Stockholm förtjänar att ha denna gamla pärla i riktigt bra form och ser det som en stor utmaning att få chansen att driva den.


ATOÖ; Mat och dryckesutbudet, hur kommer det att se ut?
STENE; Matmässigt blir det klassisk svensk/tysk husmanskost. Vällagat med bra råvaror. Sådant folk känner igen men även en del nyskapande och kanske bortglömda rätter.
STENE; Ölmässigt blir blir det hantverksmässigt producerad Tysk och Svensk lageröl.
Jag har fortsatt samarbetet med några favoriter som Nynäsgrabbarna och Andreas Gänstaller.
Vi har även Spezial från Bamberg fast på fat vilket är ascoolt. På sikt kommer vi utöka antalet kranar ( från 7) till kanske en 10-12 med sedan får det räcka. Men det är en nödvändighet att få in något mer tyskt, något från vännerna på Oppigård, Nils Oscar och Skebo och kanske någon gästkran.
Flasksortimentet är ganska litet men innehåller både svensk samt en del privatimporterat tyskt.
Vi har inte så mycket plats i baren så det kommer fortsätta ligga på en 10-15 flaskor.
Sedan har vi vår egen hussnaps, Zumens Aquavit, som Palle destillerade år oss. Där ingår bl.a. en Gueuze jag blandade redan 2003. Det är fantastiskt att en del av spriten innehåller den sista brygden från Oud Beersel.


Fat-leverans från Nynäshamn.
Fina flasköl!

Här hittar ni menyn på hemsidan.

ATOÖ; Häromveckan var det live-musik inne hos grannen Skeppsbaren, kommer ni att sätta upp någon scen på Zumen!
STENE; I nuläget finns inga sådana planer. Vi kör med musik i högtalarna istället.
ATOÖ; Varför ska det prompt spelas musik på många krogar? För mig som hörselskadad så spär detta på "oljudet" än mer i en redan bullrig miljö. (OBS Inte något som är specifikt eller extra just på zumen)
STENE; Jag skulle inte kunna ha en krog utan musik. För mig faller då hela stämningen eftersom musik är en oerhört stor del av mitt liv. Vi får även mycket komplimanger på musikvalet och det var riktigt skönt att få sätta en egen prägel på Zumen även med musiken.
Sedan får man ju ha i åtanke att lokalen är ölhallsbullrig i sig och att man inte kan spela starkt när det är mycket folk. Så sorlet får helt enkelt ta över vid dessa tider.


ATOÖ; När jag besökte nya Zumen första gången - dagen efter premiärdagen - så hängde det fortfarande två stycken tjock-tv-apparater i lokalen, de är nu borta. Inga nya jättelika platt-tv-apparater där ni kan visa veckans sporthändelser?
STENE; Nej! Vi vill att folk skall umgås och ha trevligt utan något som stör.



ATOÖ; Gästerna? Jag känner igen många från Akkurat, dyker det upp några gamla gäster och vad tycker de i så fall om NYA Zumen? Visst är det så att den nya ledningen på krogen lockar många som annars aldrig skulle söka sig till en krog med det utbudet?
STENE; Många stammisar - både från gamla Zumen och från Akkurat. De gamla Zum-gästerna verkar uppskatta att kommit in med nya friska tankar och idéer.
Det har också varit enormt mycket gamla kompisar och musiker inne.
Alla har varit väldigt positiva över att vi taget över och önskar oss lycka till.
Det känns jättefint.



Ölhundar! Hundgäster är välkomna i Bakfickan.
Jag besökte den gamla krogen första gången för 2-3 år sedan och det skapande inget behov av återbesök, men sedan Stene tog över har jag besökt stället vid flera tillfällen. Och fler lär det bli, för jag trivs, både med sällskapet, miljön, maten och ölen går ju an.

Jonas, Kökschef

Bakre matsalen


Den stora matsalen längst in i lokalen används inte i nuläget, men kommer givetvis att användas på något sätt i framtiden.


Som jag tidigare skrivit - en härligt klassisk kroglokal, med stora ytor och utvecklingspotential. Jag lär inte bli stamkund, men definitivt återkommande gäst.

Stort tack till Stene för samtalet och svaren! Alltid lika kul att träffa och snacka öl och kultur med dig!

lördag 16 september 2017

Alf gör reklam - Not For Sale Ale

Jag har ju skrivit om detta ölprojekt -Not For Sale Ale - vid ett flertal tillfällen på bloggen, men det finns alltid utrymme för mer.


100% av vinsten går till kampen mot modernt slaveri och till offer för trafficking via organisationen Not For Sale!
Mästerligt bryggd av Brouwerij de Molen, valt till ett av världens bästa bryggerier!
Not For Sale Craft Lager är en GOD öl på riktigt!

Beställ via Systembolaget:
https://www.systembolaget.se/dryck/ol/not-for-sale-ale-8948403
Artikel nummer: 8948403
Finns också att beställa för restauranger och barer hos Galatea www.galatea.se/produkt/not-sale-ale-craft-lager/ och Martin & Servera.

Bild och text är hämtade från nyhetsbrev/FB-sida.


tisdag 12 september 2017

Alf besöker - Kulturnatten 2017 i Uppsala

Det var länge sedan jag var i Uppsala, jag missade till exempel årets öl & whiskyfestival. Och det har hänt en del i stadens krogutbud sedan jag senast var där. Minst fyra stycken nya och bra krogar med ölrelevans.Det var dock en musikupplevelse som slutligen gjorde att jag tog tag i planerna på ett återbesök i min närmaste storstad - det tar nästan 40 minuter med tåget från Stockholm Central.
Ja, normalt så tar det inte längre tid än så att färdas med SJ denna korta sträcka, men lördagens resa tog avsevärt längre tid att nå slutdestinationen. Närmare bestämt drygt två timmar!
När jag anlände så hade jag både träsmak och led av svår kissnödighet, därför blev det en hastig promenad bort till ett av de ställen jag planerat att besöka. Tanken hade varit att avsluta kvällen hos vännerna på Tilltugg, nu fick det bli första stoppet, en Miss Behavin, Ost- o Chark-talrik och ett välbehövligt toalettbesök.

med kaprisbär - överraskande goda sådan!

Det hade ju varit ändå närmare att från tåget hasta till mitt nästa stopp under kvällen. Bishops Arms Uppsala ligger ju på gatan som heter Bäverns Gränd, alldeles precis vid stora busstorget. Nu fick det istället bli kvällens andra besök.
Stor lokal med klassisk Bishops-interiör. Det första jag ser när jag kommer in är dock glasskåpet där Cask-faten står (eller kommer att stå), där intill börjar också den välvda bardisken. Jag sätter mig i den ändan, vid det fyra klassiska pumphandtagen - bara ett av dem är laddad.
Klassiska Cask-kranar
Snakehead IPA från Uppsala Brygghus

Ett hyfsat BA-standardutbud på fatlistan, det som stod ut lite grand var den senaste tillskottet på den lokala bryggerifronten. Fyra fatöl från Uppsala Brygghus, jag valde att testa Snakehead IPA. En mycket god IPA, mycket apelsin och med härligt grapefrukt-sting i beskan.
Brygghuset släppte fyra öl mitten av förra veckan, jag har än så länge bara testat denna IPA, men den får klart godkänt betyg.
Uppsala Brygghus (bild lånad från deras pressrelease)

Det är en typisk Bishops-krog, med lite extra lull-lull i form av Cask-kapaciteten.

På S:t Olofsgatan 23 låg tidigare Pipes of Scotland som jag gärna uppsökte i samband med besök i Uppsala, senast jag var där så var den nedlagd. Det var först när jag nägrmade mig adressen som jag insåg kopplingen till Bierhuis något senare uppstått.
På vägen upp hade jag på Pilsner.nu (Mauro) sett en ölbild från Bierhuis, föreställande den romfatlagrade versionen av Piraat från Van Steenberge. Den ville jag givetvis testa och så blev det också, lite fel i turordningen med en så pass stark öl så pass tidigt på kvällen, men det fick gå. Bra smakade den ju dessutom, oerhört mycket rom i både doft och smak - på ett väldigt positivt sätt. Förärades med helgens bästa ölfoto.

Piraat på bardisken

Pirat på bordet.

Bryggeriet Ångkvarn dök upp på stadens Öl & Whiskyfestival förra året och veckan efter så öppnade de sin bryggeripub. Denna pub ligger nere vid ån (östra sidan), några stenkast från Fyristorg där livemusik - bland andra Among Lynx - spelades under kulturnatten.
I anslutning till Bäverns Gränd, samma gata som Bishops härbärgerar på (fast i andra änden). Under promenaden dit så fick jag användning för mitt paraply och därför var det lite extra mysigt att komma in på deras krog. Stor och öppen lokal, med en lite avskärmad matsalsdel, en lång vinklad bardisk. På griffeltavlan fanns bara bryggeriets egna öl. Jag testade deras American Brown Ale, lite lätt efter Piraaten senast, men en ok brown ale.
American Brown Ale
Det fanns ett fat med öl från Nääs, här fanns dessutom de fyra ölen från Uppsala Brygghus på fat.
Men jag valde att gå vidare med en flasköl från West Coast Beersmiths. Jag feltolkade namnet på ölen, trodde att det var en Quad, namnet anspelar snarare på antalet olika humlesorter i bryggningen. Den var riktigt trevlig sak.
Pratade med bryggmästaren om deras verksamhet, och det faktum att det senare i september/oktober kommer ner till Nybryggarmontern på SBWF2017. Jag fick dessutom tips om att Tap Beer Bars låg bara något stenkast bort på andra sidan ån.
Inte en quad, men god ändå!

När jag lämnar Ångkvarn så har regnet tilltagit och men jag tar mig över ån, och ganska snart hittar jag fram till Tap Beer Bar på Drottninggatan, Uppsalas allra senaste tillskott på ölhimlen.
Även här är det välbesökt, men jag lyckas ändå hitta en liten yta vid bardiskhörnan närmast dörren, alldeles vid griffeltavlan med tap-listan.
Tämligen omgående fastnar mina blickar på nionde raden där det står Ali & Baba, en Imperial Stout från Brouwerij de Molen. 


En väldigt torr och stark rackare, med tydliga spår av lakritsrot. I vimlet skymtar jag en av stadens ölprofiler Johan "Portersteken" Lenner och väluppfostrad som jag är så sicksackar jag mig fram och hälsar. Samtidigt så hör jag en låt av Among Lynx, funderar om det är i barens högtalarsystem eller live från torget?
Tap Beers Bar ser bra ut, lite Mikkeller-känsla över lokalen, väl värt att besöka.

Jag avslutade kvällen mörkt hos Tilltugg med fyra olika spanska stouts. Först en flaska Brandy-fatlagrad Apokalypse från Reptilian. Klart godkänd Imperial Stout även om lagringen inte känns av allt för mycket.
Sen plockade bartendern upp sitt First Aid Kid, en mixlåda med tre små medicinflaskor fyllda med lite olika Stout från De Calavera.
Den längst till vänster är originalet, men det var flaskan längst till höger som jag fann mest tilltalande. Är dock lite osäker på identiteten på de två övriga flaskorna. Jag vet att det finns en "Swedish Vodka"-, en "Mexico"- och en "Bushmil"-version. Vodkan ska ha blå text på etiketten, så den borde inte vara med i denna samling....

Tågresan hem fungerade enligt planerna, det var en mycket nöjd, lätt berusad och duktigt trött som tumlade in över tröskeln hemma strax efter midnatt i söndags morse.