SBWF2022 - Provning med Jesse Kercheval från CANarchy - Oskar och Cigar!

 

Ende skälet till att jag ens besöker festivalen på lördagar brukar vara att det anordnas en intressant provning/master class då. Just denna lördag så startade provningen redan klockan 15.00, det vill säga innan värsta helgrusningen hunnit starta.

Dock var det ett litet problem, då den digitala anslagstavlan vid receptionen i Hall 1 inte verkade fungera, så informationen om möteslokal måste ske muntligt - då jag är hörselskadad är det svårt att höra. Men jag hittade ändå rätt till slut, lokalen ligger på bottenväningen i Hall 2, där garderoben varit tidigare. 

Under ledning av Jesse Kercheval från CANarchy så fick vi bland annat höra bakgrundshistorien 

om hur Oskar Blues fick sitt namn.

Lägger upp detta foto som jag tog under provningen, men det kommer att bytas ut mot ett proffsfoto.

Mitt foto av bild på skärm - Dale Katechis.

Dale's och hans storebror Double Dale's var givetvis med på provningen. Den kompletta uppställningen i turordning var;

• Frost Proof White från Cigar City.
• Mutant X IPA från Oskar Blues
• Dale's Pale Ale från Oskar Blues
• Double Dale's IPA från Oskar Blues
• Death by coconut från Oskar Blues

Till denna provning fick vi årets jubiluemsglas.

Great Brands-Jugge övervakar provningen

De två första ölen var tidigare otestade, men bägge klarade första smakprovet med godkänt betyg. Generellt är jag måttligt förtjust i Wit-stilen, den amerikanska White-formen brukar inte påminna så mycket om originalet - så också här, men den var klart drickbar.

Mutant X IPA var däremot en nyhet som jag gillade skarpt, lättdrucken med bra kropp och karaktär, med förrädiskt väl dold abv - en bra US-IPA. En potentiellt ny Oskars-favorit.

Bland de övriga så är jag fortfarande inte helt övertygad om Double Dale's, även om detta smakprov gav en mer positiv upplevelse än tidigare tester (som inte varit dåliga i egentlig mening). Standard Dale's lunkar på och  är ju pålitlig, utan att sticka ut.

En sak jag lärde mig under provningen var att dubbeln har helt annan humle i sig, ingen cascade alls! Dessutom användes en ingrediens som jag inte sett tidigare - Rice Hulls (tunna skalet runt riskornet). Tydligen rätt vanligt att de används i starkare öl under bryggprocessen. 

Death by Coconut hade jag testat innan med viss kärlek, men här kom den helt rätt. Len chokladpudding med precis lagom stor kokos-nivå, tillsammans med Mutation så blir denna provningens bästa enligt mig.

Under provningen så stötte jag för första gången på Lotte Peplow, hon använde "mina" burkar för att servera Jesses smakprov. Efteråt bjöd hon in mig på en provning "bakom disk" i BA-montern - som jag innan dess inte nått fram till, då den alltid varit välbefolkad med törstiga festivalbesökare.

Lotte i BA-montern

Hon placerade mig vid ett runt litet ståbord - vid bordet bredvid satt ett glatt gäng om 3-4 killar och testade utbudet.

I detta läge var jag rätt "trött" och bullernivån i mässhallen/montern var allt för hög för att jag skulle kunna kommunicera med Lotte (eller killarna vid bordet bredvid). Men Lotte sprang som en skottspole mellan mitt bord och kylarna i montern, det blev några burkar - flera med europeisk inriktning. Här följer några bilder och lite text.

Inte Optimal, men god Wit från Port City

Gangsta-IPA Portland-style från Migration

En vanlig DIPA Tourbus från Destihl

El Hefe speaks från DC Brau

Octoberfest från Alesmith

IPA-match, Best Coast från Drakes var Bäst!

Stort tack till Jugge, Jesse och Lotte!

Lotte Peplow har ju aggerat gästbloggare här på bloggen nyligen och har även skrivit en artikel för Pilsner.nu om hennes upplevelser under GABF, som var veckan efter vi träffades i Nacka.

SBWF2022 - Master Class med brittiska ikoner.

 

Yorkshire-baserade Rudgate och Timothy Taylors, och lite mer sydliga Thornbridge gladde nere på mässgolvet och Craig och James höll en välbesökt Master Class under torsdagseftermiddagen.

Tim, Craig & James

En av årets mest efterlängtade besök - tre engelska bryggerier som jag gillar skarpt dök upp under årets Sthlm Beer & Whisky, plus en liten pubcrawl Uppsala-Sthlm.

Jag blev lite extra glad över att provningen också var välbesökt, flera fyllda bänkrader med ölfolk som sög i både öl och information.

Ingen av ölen som ingick var för mig obekanta innan provningen, två av dem dock mer sällan testade.

I provning ingick följande fem öl.

• Landlord från Timothy Taylors på flaska
• Ruby från Rudgate på Cask/pitcher
• Green Mountain från Thornbridge på fat
• Jaipur och Cocoa Wonderland från Thornbridge på burk.

Dryckerna serverades i jubileumsglas från SBWFs 25-årsfest.

ej från provningen

Provningen kallades Traditionell och modern brittisk öl, där väl de två första representerar de traditionella medans Thornbridge fyllde på med det lite modernare.

Det var Craig Lee - från Rudgate - som pratade om de två första ölen.

Craig Lee, Rudgate

Bägge dessa öl har jag regelbundet druckit - både på flaska och cask, framför allt Landlord. Cask serverad ur en tillbringare i ett kupglas, det var inte till ölens fördel tyvärr. Landlords-flaskan är ju inte jämförbar med cask-upplevelsen, men i detta sammanhang så får den ändå en rättvis smakbild.

Green Mountain

Sen tog James över och pratade om sina öl.

Green Mountain testade jag av en slump på BA-S:t Eriksgatan för ett år sedan, klart godkänd då, och funkar förvånansvärt bra också i denna provning. 

Nästan bättre än en av de öl som jag tickat allra oftast på Untappd, min introduktion till Thornbridge - Jaipur.

Cocoa Wonderland har inte förekommit lika ofta i mitt ölflöde, namnet skapade vissa förväntningar inför första testet - som då inte fullt ut uppfylldes, trots att det var på cask då. 

Vid detta provningstillfälle så blir jag inte heller övertygad, utam när jag testar mixa lika delar med Jaipur. Ett udda, på gränsen till tanklöst, experiment som slår så pass väl ut skulle kunna tänka mig att köra det fullskaligt någon gång framöver.

Efter provningen så var det en annan mötesdeltagare som "kände" igen mig, men jag tror eventuellt han blandade ihop mig med Fredrik "Fellowship of Cask" Hallström som satt i samma rad.

Tim Dewey från Timothy Taylors deltog inte i själv seminariet, men dök upp utanför

Chief Executive Tim D.

Inga stora nyheter under provningen (med undantag för mitt lyckade experiment), men ändå alltid intressant att träffa och lyssna på eldsjälar i ölbranschen.

Givetvis testade jag att dricka cask - på "riktigt" under festivalen. Jag är dock av den typen att jag föredrar min Real Ale serverad i pintglas, även om pokalglaset är snygg och funkar till mycket annat så är det inte ultumat till denna form av dryckservering.

Kul att se att så pass många besökare hängde vid cask-hörnan de dagar jag var i lokalen.

Craig serverar mig en Ruby.

Stort tack till Wicked Wine och Jorvik Estate, and obviously much love to Craig, James and Tim.

SBWF2022 - Det blev bara 3 dagar för mig i år...

 

Redan tidigt under första torsdagen kände jag av den - tröttheten. Jag skyllde den på att jag börjar bli gammal, men under lördagen så uppdagades ett annat minst lika troligt skäl, mer om det senare.

Jubileumsglaset!

Det första som möter mig när jag kommer fram till receptionen är det glada gänget från Pilsner.nu, med Jonas H. i spetsen (hoppade runt på kryckor). Extra kul att träffa honom, det var länge sen sist nu. Även några av ordningsvakterna hälsade mig glatt igenkännande välkommen, vet inte om det är ett gott tecken, men....

BeerBucha

Robert hittades som vanligt i Qvarnens monter (ett av få glädjeämnen i Hall 2), han delade med sig av sitt utrymme med Lina från Booch Please. Hon serverade mig bland annat deras samarbetsprodukt Beerbucha, en lättdrucken Kombucha med små inslag av öl. Just denna Bucha var den enda i hennes utbud som inte var ekologisk.

Hallon & Basilika

Hallon och Basilika var en mycket trevlig kombucha-upplevelse, kunde möjligtvis haft lite mer basilika, men mycket välsmakande.

Lina från Boch Please

När jag ändå är inne på annat än öl, hos Oppigårds så fick jag äntligen chansen att testa deras cider - Svenska Äpplen. Den klassas som en Torr cider, men jag tyckte att den var lite för söt för mina smaklökar.

Apropå utställare i Hall 2 - fransk salami och italiensk ost! En återkommande utställare med flera olika salami-korvar - Roquefort är min favorit. Hade tänkt att köpa en hantverksproducerad Camembert, men annat kom emellan.

Redan på onsdagen innan festivalen så träffade jag Tom från Rooster Brewing, då de hade en Tap Take Over på The Old Brewer. Om man nu kan kalla tre fatöl för någon "take over", de tre gästkranarna var belagda med den röda tuppkammen - dock ingen Cask!

Rooster-Tom och 2 foto-bombare!

Under festivalen så testade jag en av deras burköl 1000 Yard stare - god, men ingen höjdare.

1000 yard stare

Tidigare i veckan besökte jag Akkurat och då kom jag mig inte för att testa Helihopper (som fanns där på fat då), men i Televisions monter fick jag testa den på burk. Ångrar att jag inte testade den på fat - burken gav ett mycket positivt positivt första intryck.

Helihopper

Testade även deras West Coast IPA (samma stil som Helihopper, typ), men den passade mig inte alls...

Odd Island har stormat in i mitt synfält, dock har jag haft begränsat antal fysiska möten med deras öl, I deras monter står numer Diana Rios som jag sprungit på flera gånger tidigare, men då i Poppels-loggan.

Jag testade flera av deras öl med stor glädje, men höjdaren var ändå Empire, som stod upp väl mot lokalkonkurrenten i samma klass.

Pine Ridge var självklart på plats med sin långa och välfyllda monter - massor av fatölskranar. I ändan så hade de även riggat upp en "grill", där burgare i "Pulled"-form serverades, pulled pork med en av deras fatöl (glömt namnet nu), en mycket lyckad kombination.

Robin Johnanders Gamla Enskede Bryggeri firar 10 årsjubileum i år, och hade med sig tre stycken jubileumsöl - jag testade IPAn utan att uppleva någon stor jubelstämning, god men inte mer. 

För en tid sedan släpptes Just Let Porter Burn på OT och BA-Bellmansgatan, både på fat och cask, jag  testade den då på Cask med stor glädje, nu fanns den med i Gamla Enskedes monter på fat.

Efter torsdagens äventyr så slog jag följe med Fredrik (från Fellowship of cask) och han drog upp mig till BA-Bellmansgatan och där fanns den på cask, det blev ett kärt återseende.

Rökig porter på BA-Bellman

Just let porter burn är ju en samarbetsöl med David Isberg och bandet Blood of Jupiter, David dök upp i montern under lördagen och sålde mig ett kassettband med bandets senaste musikaliska (typ) alster. Jag som inte ens har en kassettspelare....

Jessica och Magnus från Hop Notch var givetvis på plats, jag testade bara deras HopSeven.

Hop7

Årets sista festivalöl blev en stor IPA från Sierra Nevada, upphälld av Gonzo!

Under lördagen började en irriterande torrhosta kräva allt mer uppmärksamhet, vilket skulle visa sig innebära slutet för min del gällande årets jubileumsfestival. En rejäl bondförkylning gjorde att jag bäddade ner mig hemma i en vecka.

Årets 5 favoriter, utan inbördes ordning;

• Inte årets bästa öl, men visst pirrar det lite extra i öltarmen när man får ölen upphälld och serverad av legendaren Staffan Olsson (som åkte med samma buss som mig ut till Nacka på lördagsförmiddagen). En klart godkänd tysk hefe weisen.
• Jag skrev ju tidigare här att IPAn från Gamla Enskede inte var någon kanonöl, det var dock Jubileums Saisonen från samma källa. Jag har ju testat Triangel Saison tidigare och misstänkte att detta kunde vara samma - bara med ny etikett, men så var inte fallet. Triangeln är visserligen en bra saison (lite för söt) men jubileums-versionen är en av året tre bästa festivalöl!

Jubileums Saison

• Wicked Wine var tillbaka i mässhall 1 igen och hade med sig godsaker och bryggerirepresentation från flera bryggerier. Jag gladde mig givetvis lite extra åt att Jorvik Estat fått en egen liten hörna, dår det bland annat serverades cask, från både Rudgate och Timothy Taylors

Marmelad och Chutney, från TT

Jag äter ytterst sällan marmelad, men har börjat gilla Chutney allt mer - blev bara en burk nu och den har givetvis testats, med klart godkänt betyg.

Välbesökt Cask-hörna!

• Jämtlands brygger fanns även de med i WW-montern, testade deras Mango IPA (ok) och Huldra IPA som lite överraskande klampade in på min topplista!

Huldra!

• Göteborgs Nya Bryggeri - jag testade deras Lakrits Lager för många år sedan (på Växjö Ölfestival) och gillade den då, men här snackar vi en mer traditionell lakritsöl - klassisk stark stout med mycket lakrits men också toner av mjuk choklad. Min absoluta favorit under årets festival.

Tänkte avsluta med några mindre positiva tankar om årets festival.

• I vilka rum hålls Master Classes/provningar? Stora skärmen vid receptionen var släckt hela tiden jag var där. Har funkat förr.
• Årets programblad var en dubbelsidig vikt A4, där fick inte provningarna under första lördagen plats....
• Låsmarkeringarna på toadörrarna i stora toaletten - bredvid receptionen. Flera dörrar saknar rödmarkering när toan är upptagen. Dessutom är toapappret inte på "rulle"....

Annars är jag en nöjd festivalbesökare, trots personliga hälsoproblem. Jag ser framemot att besöka SBWF2023!

Jag har två stycken till festival-relaterade inlägg på gång....