Alf Tycker Om Öl: Alf möter - An Delanghe från Belgodeli

Första gången jag hörde talas om Belgodeli så var jag lite skeptisk, det var på den tiden när jag fortfarande gärna sa "Jag tycker inte om belgisk öl!". Omnämnandet skedde i samband med att jag besökte fredagspuben på Sigtuna Brygghus, vilket kanske låter lite konstigt. Den naturliga förklaringen låg i att Lars Landeman då jobbade på brygghuset, och han berättade om sitt sidoengagemang för just Belgodeli. Som ju dessutom inte bara handlade om öl då.
Det var först långt senare som jag någorlunda ens förstod vad det hela handlade om egentligen.

Sedan dess har jag vid oregelbundna tillfällen träffat Lars, numer inte ute i Sigtuna, och även hans charmerande partner An Delanghe. Inte sällan i samband med mina allt mer frekventa besök på Internationella Pressklubben, som ju är en av flera återförsäljare av de produkter som Belgodeli importerar.

Jag stämde möte med An på Internationella Pressklubben (Skrubbe-torsdag) med förhoppning om att fördjupa min kunskap om belgisk öl i allmänhet och få veta mer om Belgodelis verksamhet kopplat till den i synnerhet.
Och frågan om Belgodeli hade utvecklats på samma sätt i Australien.....

Vi satte oss vid ett fönsterbord i loungen.

Alf Tycker Om Öl (ATOÖ); An, du är ju ursprungligen från Belgien. Vilken del, Flandern eller Vallonien?
An Delange, Belgodeli (AD,B); Jag är uppvuxen i by strax utanför Brygge, det vill säga den nordvästra delen av Flandern.
(messenger-fråga) ATOÖ; Har du sett filmen "In Bruges"? (handlar om två irländska gangsters som gömmer sig i staden, det dricks en del öl vill jag minnas) Ger den en bra återspegling av staden.

(messenger-svar) AD,B; Det var ett tag sen nu, men jag känner givetvis igen många platser.

ATOÖ; Hur kom det sig att du hamnade i Sverige? När?
AD,B; Efter avslutade språkstudier (svenska och engelska) vid universitet i Gent, så ville jag åka till Australien på utbytesår, men det landet fanns inte med i det utbytesprogrammet. Andrahandsvalet innebar självklart ett utbytesår i Sverige.
Väl i Sverige träffade jag Lars, som varit i Tyskland som utbytare med samma organisation. När jag flyttat tillbaka till Belgien efter utbytesåret och jobbade i Bryssel så fick han tjänstledigt 5 månader för att läsa nederländska vid universitetet i Gent. Därefter åkte han tillbaka till Sverige och jag flyttade efter februari 1989.
------------------------------------
ATOÖ; Fundering i efterhand; Vad hade hänt om An istället åkt till Australien? Hade den australiska ölmarknaden varit lika välkomnade för belgisk delikatesser? Hur hade den svenska belgo-kulturen sett ut nu?

------------------------------------
ATOÖ; Belgodeli körde igång 2005, vilka var de första kunderna? Någon stammis som fortfarande är kvar? Första producenten ni importerade?
AD,B; NK var första delikatesskunden, första ölen (Ename Cuvée 974 från Brouwerij Roman) gick till Systembolaget som fortfarande är storkund. Hanna från Lilla Barkaby kom in tidigt i bilden, Pressklubben var inte med från allra första början.

ATOÖ; Ursprungligen hade ni andra delikatesser (ost) än "bara" öl, men numer inte. Hur kommer det sig?
AD,B; För mycket jobb och för liten efterfrågan på den svenska marknaden.

ATOÖ; Utbildad Sommelier på Restaurangakedemin, fanns det någon öl-del i den utbildningen då? Numer verkar det som ölen har fått en del utrymme i den utbildningen.
Det fanns tydligen tankar hos dig på att köra Öl- och ost-provningar?
AD,B; Tyvärr har det inte blivit av att hålla några öl- och ostprovningar. När jag gick utbildningen, hösten 2005-hösten 2006, så var det en (1) förmiddag där det pratades öl, väldigt liten del av hela utbildningen.

ATOÖ; Någon egen favoritost?
AD,B; Mögelostar är jag inte förtjust i. Men Oud-Brugge (framför Prestige-varianten), Chimay Grand Cru, färska getostar som t.ex. Saint-Maure och Brillat-Savarin, det är gott!
ATOÖ; Ost, sellerisalt och senap? Alle tre eller bara två? (c/o Hops) Bästa Icke-belgiska ölosten?
AD,B; Hemma kunde använde antingen senap eller sellerisalt, aldrig att vi blandade senap och sellerisalt. Min favorit är ost och senap!

ATOÖ; Belgodeli har en imponerande importportfölj, bryggerier både från Flandern och Vallonien. Jag har fått för mig att det finns en del missämja mellan de två landsdelarna. Hur ser samarbetet ut mellan bryggerier? Hur "trogen" sin landsdel är belgaren när han köper öl?
AD,B; På mindre orter och hos äldre bryggerier är det fortfarande vanligt att man håller sig till ett geografiskt närområde. I städerna, hos nya bryggerier och bland yngre konsumenter är man mer öppen för att dricka eller samarbeta mer nationellt och internationellt.

ATOÖ; Renlärliga belgare, många som försöker kopiera de klassiska stilarna, i Sverige och annorstädes. Saison som innehåller konstiga saker. En personlig favorit är Pax Dexter Ingefära Lime. Jag körde den parallellt mot Saison Dupont, och insåg då att klassiskt fortfarande är bättre!
AD,B; Jag föredrar en traditionellt stilren saison

ATOÖ; Många nätbutiker, konkurrensen hårdnar..... Belgoklubben? Jag köpte en flaska Saison Dupont från Glasbanken...
AD,B; Näthandeln är nog bra för bryggerierna, men..... Med just Belgoklubben råder samförstånd så att inte våra produkter krockar vid lansering hos Systembolaget respektive Belgolådan.

ATOÖ; Jag skriver ju ofta om ekologisk öl, bland annat om just belgisk eko-öl [länk]. Elke Aerts bok om belgiska eko-ölproduktion. På systembolaget finns "bara" två stycken ekologiska belgiska öl listade.... av 183 belgiska öl totalt på bolaget.

Citat från hemsidan; Utgångspunkten för oss har främst varit att hitta små familjeföretag som tillverkar högkvalitativa produkter hantverksmässigt och utan extra tillsatser. Ett fåtal större företag har också engagerats tack vara sina väletablerade och mycket uppskattade produkter.

ATOÖ; Brasserie Duponts Saison Biologique (en av två eko-öl på bolaget) är en av mina favoritöl alla kategorier. Bland övriga bryggerier, hur mycket eko produceras?

AD,B; En mer krävande bryggprocess (inköp, planering, själva bryggningen) och begränsat intresse hos konsumenterna gör att många bryggerier avstår från att brygga ekologiska öl. Dupont var en pionjär och har flera ekologiska öl i sin portfölj.

Även Brasserie Caracole har några. Men nu växer efterfrågan, även i Belgien.

ATOÖ; Du har i nuläget tio stycken bryggerier, välkända namn som Brasserie Dupont, De Ranke, Brasserie Artisanale de Rulles, Brasserie de la Senne och Gueuzerie Tilquin. Men också några mindre namnkunniga (i alla fall för min del) som Brasserie Caracole och Brouwerij Contreras. Du har en väldigt personlig kontakt med både bryggare och deras familjer.
AD,B; Det är så jag jobbar, helst inte genom någon administrativ "säljare" utan direktkontakt med fotfolket. Det underlättar att jag kan prata med dem på deras eget språk också, både nederländska och franska.

ATOÖ; En naturlig samarbetspartner i Sverige är Brill & Co (där Lars numer jobbar)? Var det genom Lars som det samarbetet startade.
AD,B; Jag jobbade en del med dem redan innan, Brill började sälja Saison Dupont på flaska till krog för ett antal år sedan. I takt med att både Brill, Belgodeli och ölmarknaden har växt har försäljningen till krog ökat och numera säljer Brill en stor del av Belgodelis sortiment till krog, både flaska och fat
ATOÖ; Det finns ett gäng krogar med mer eller mindre renodlad belgisk inriktning, men numer når väl dina produkter även ut på mer mainstreamställen?

AD,B; Jo, så är det, inte minst tack vare samarbetet med Brill & Co så har jag fått en bredare kundkrets, dessutom spridd över större delar av landet.

ATOÖ; Bästa återförsäljningsstället (krog) 2017?
AD,B; Pressklubben!

ATOÖ; Intresset för belgisk öl? Ökande, minskande eller konstant? Kundkrets? Mest ölnördar eller växande Svensson-intresse?
AD,B; Jag har öl i portföljen för både mainstream- och nördmarknaden. Zinnebir finns just nu i alla butiker, Saison Dupont säljs på ett stort antal krogar – mainstream-marknaden för dessa öl ökar medan nördarna vill ha Tilquins Pinot Noir.

ATOÖ; Belgodelis hemsida?
AD,B; Hänger kvar sedan starten, men jag använder mig numera främst av andra kontaktytor, inte minst via Facebook-sidan.

Under samtalets gång så drack vi givetvis öl som köpts in via Belgodeli. Vi började med Saison d'Erpe-Mere från Brouwerie de Glazen Toren. Sen fortsatte jag med en Guldenberg från Brouwerij De Ranke medans An drack en Taras Boulba från Brasserie de La Senne.