tisdag 18 juni 2019

Alf besöker - Adelsö Ölfestival 2019

Safety first, No smoking! Ett lastfartyg i farleden mellan Adelsö - Tofta Holme

Lördagsförmiddag på Tofta Holme!
För tredje året i rad så samkör jag mitt festvialbesök med att hälsa på hos syster och svåger, i deras sommarhus på Tofta Holme. Nytt för i år var att jag lyckades få med mig bägge två till själva festivalen.
Syster & svåger, aka Janneli
(fotograf, Magnus Karperyd i Hop Notch-montern)
De har varit på ölfestival förr, i Göteborg, men detta var premiär i Pannrummet.

Hembyggarborgen var välfylld, både med utställare och besökare. En av mina absoluta favoriter, sett över hela festivalen, var dessa två.

De serverade en mycket välsmakande Amerikansk Brown Ale, Cascade-humlen gav den en tydlig Black IPA-karaktär, något som även Jannelie uppskattade.

Äta bör nan, även jag var rätt måttligt hungrig så köpte jag mig en pizza-slice vid namn Tartuffo.

Min första hembryggd tog jag dock hos Anders (aka Angry Short man brewing), som även skyddade mitt handbagage under festivalen.
Hans Midsommar 2019 pilsner var mycket trevlig!


Hos lokalfavoriterna Brygghus Nyckelbydal så blev jag anmodad att testa denna specialare, den fanns i rätt begränsat antal, därför testade jag den relativt tidigt.
Handskes Hemlighet
Den var småtrevlig, med en lite pepprig avslutning.

Även från södra Stockholm fanns god representation, inte minst Gamla Enskede Bryggeri, Robins humliga saison var klart godkänd, dock inte lika god som hans stora flasksaison som snart kommer på bolaget igen.

Hela vägen från Gotland hade Snausarve hittat, även om det står ROK på tap-lappen så heter ölen Rök. Den var väldigt lättrökt, först i botten av mitt festivalglas så dök den upp.


Brewify gladde mig med sin debut förra året och de hade festivalens godase NEIPA, deras Red IPA vann pris i klassen "Sur, Svart, Stark"!?

Hos Peter PKLK så passade jag på att testa hus ölen från Brisket & Friends Vasastan, Big Bone Brew Bright Side Saison. En start och bubblig saison, som inte fick högsta betyg i min bok. Jag vill gärna testa den på plats på Upplandsgatan.

Danderyds Bryggeri hade en udda skapelse en milk stout som luktar väldigt mycket päronsoda, en väldigt udda kombination som ändå fungerar!

Södra Maltfabriken hade sitt eget Högtryck med sig, lite annorlunda kryddning jämfört med förra året.

Mango var något av årets festivaltema, Waza Mango IPA var inte bäst i den klassen.

Förutom två fat (Janko Unchained!) och några burkar (Boot Print) så hade Jessica och Magnus (Hop Notch) med sig sin Waxholms-portfölj. Jag testade deras ekologiska Saison, den var inte heller best in show.

Även Hopsan Brewing dök upp på förra årets festival och gjorde då stor succé hos mig. I år testade jag deras två NEIPA, Karusellvägens Mango var mycket god medans Hägersten var mindre upphetsande.

Klockan Malm från Danderyd, den hamnade tvåa i min personliga lista över årets öl.

I Am Brut, en god (!?) brut DIPA! Men så är den hembryggd också!

En före detta hembryggare kör sedan några år helt kommersiellt under namnet Qvarnens Bryggeri. Ni som följt Alfs öläventyr ett tag vet vad jag tycker om hans produkter. Här återtestas hans Tripel-projekt collabbeer med Danko Beer, jag gillar den mer nu än när jag drack den färsk på Munkbron.

Sista festivalölen 2019?
Den ölen blev (nog) min sista öl detta år. Jag köpte 20 stycken ölbiljetter och hade ingen med mig hem.

Som vanligt en mycket trevlig festivalupplevelse i kohagen. Synd bara att bussbolaget inte tar arrangörens förvarning om anstormningen av besökare på allvar. Vad jag förstått så var det trångt på bussen från Brommaplan, och jag vet att det var trångt på 311an från Sjöängen (Ekerö-sidans färgeläge) tillbaka till Brommaplan som skulle avgått 17.38. Under hemresan drabbas jag av lättare värmeslag, för mycket sol och värme, för lite alkoholfri vätska och jag borde ha ätit något innan jag lämnade ön.
Väl hemma blev det ispåse på huvudet och mycket vatten. Jag återhämtade mig under kvällen och kunde fira söndagens födelsedag utan problem.

Stort tack till Adelsös festival-crew och alla utställare, inklusive hembryggarna! Stort tack även till syster och svåger för härligt umgänge både inför och under själva festivalen.

Alf firar - födelsedag med Bigfoot och Akkurat

Jag har inte kört någon Bigfoot-parallell på några år!
Därför passade jag på att kyla av 6 generationer i kylen hemma medans jag var på Adelsö (mer om det i kommande inlägg), för att återuppta denna vetenskapliga test.

Jag la även upp en öppen (minst 20 år gammal för att medverka) inbjudan bostadsrättsföreningens FB-grupp, dock var det ingen som nappade.
Färdigt att börja!

Upphällning av gamlingen!

Alla glasen upphällda


Resultat gör gällande att 11an är förvånansvärt väl bevarad, här finns både kropp och beska. De tre äldre flaskorna har en lite annorlunda doft, förutom det förväntade plommon och russina så finns en tydlig arom av bränd kola, dock inte negativt. Dessa vätskor är dessutom lite immigare i färgen, även 2016 har viss dimma medans ungdomarna är helt transparenta.



Vilken är godast, det står mellan 16, 14 och 11, där nog elvan får första pris, med ålderns rätt.

Efter att ha softat några eftermiddagstimmar så tog jag sikte mot Akkurat.
Brittisk Real Ale!
Det blev en Britt/Belgo mix dryckesmässigt, till mina Cajun Chicken fingers valde jag att dricka en Franc Belge från de Ranke, ett bryggeri som verkar funka till denna rätt.


Cajun Chicken Fingers med honungssenap dip!
Avslutade kvällen (tidigt) med en Rose de Gambrinus från Cantillon, hallongodis som flytande efterrätt är aldrig fel!



Det blev en lagom födelsedag.

söndag 2 juni 2019

ORVAL - nu är den här!

Den första juni så kom Orval tillbaka i hyllorna på Systembolaget, nu i standardsortimentet!
Översiktsbild av bryggeri och kloster, från press-release

Kort historisk bakgrund om Orval.

Orval trappistöl bryggs på klostret Abbaye Notre-Dame d'Orval som grundades år 1132 i Gaume-regionen i Belgien. Bryggeriet grundades 1931 och är en stor del av klostrets verksamhet. Det finns endast ett fåtal godkända trappistbryggerier i världen (mellan 12-14 st.) och Brasserie d'Orval är ett av dom. Den vinst klostret gör från bryggningen går till underhållning av byggnaderna och skänks till välgörande ändamål. 

Trappistklostret tillverkar endast en ölsort (Orval) och säljer all volym på 33 cl flaska. Ett välkänt öl som håller mycket hög kvalitet. Ölet framställs av tre olika maltsorter och Hallertau, Styrian Golding & Strisselpalt. Vid buteljering tillsätts jäst och kandisocker. Fem veckors efterjäsning på flaska sker på Orvals lager och hållbarhetsmärkningen gäller 5 år från buteljeringen.

En mycket generös öl i närmast vinös stil och ett komplext spektra av smaker, vilket tillsammans med en väl tilltagen beska gör det till den idealiska drycken till ost och kraftigare maträtter.

Bryggeriinteriör, bild lånad från Press-release

Knubbig flaska


Jag recenserade ju en flaska Orval, köpt på annat ställe än Systembolaget, för en tid sedan, då förstod jag för första gången ölen storhet. Igår, lördag, så var på plats i min butik för att plocka åt mig några flaskor..

De flaskor som jag köpte är lite färskare än den som jag senast testade. Är den buteljerad den 5 mars eller den 3 maj?

Något som märks tydligt och omgående, tyvärr är inte skillnaden till fördel för denna flaska. Inte alls den intensivt fruktiga funken som jag lärde mig att älska förra gången.



Visst är det en ok öl, även i detta mer stillsamma tillstånd, lite mer kärlek får jag än jag minns att jag uppfattat lägre tillbaka i min ölhistoria. Testar en bit Oud Brygge-ost som tilltugg och det funkar bra.
Jag har ytterligare fyra nya flskor hemma nu, en av dem ska jag nog köra en parallell med den äldre flaskan. Det kommer förhoppningsvis ske under min tidiga sommarsemester. Det blir nog ett testinlägg för Orval innan midsommar. Övriga tre flaskor ska jag gömma i garderoben en tid..

Orval finns i nuläget i femtio stycken av Systembolagets butiker, web-saldot är tomt.



måndag 27 maj 2019

Alf testar - Spontanbasil 2019

Sommaren 2015 så var den en av mina absoluta favoritöl, den stora gröna flaskan som var brygd hos Lindeman i samarbeten med och recept av Mikkeller. Laguppställningen och flaskformatet är detsamma nu när "Basil" återkommit, tillfälligt, till Sverige.

Jag köpte tre stycken flaskor ganska omgående när den släpptes på Systembolaget i början av maj månad i år, en av dessa testades samma helg, en ställdes in i garderoben för lagring och en tänkte jag fira min födelsedag med.
Jag lyckades aldrig med konststycket att lagra någon flaska i den första batchen, men denna gång hade jag bestämt mig för att motstå frestelsen. Dock dök signaler upp som indikerade att just Spontanbasil inte var något ultimat långlagringsöl, basilikan försvinner enligt uppgift ganska snart och då blir Basil i bästa fall en hyfsad Geueze.
Därför valde jag istället att tänka om, några fler flaskor ska (eventuellt) inköpas, den finns kvar i några butiker (ej beställning).
Tanken på längre lagringsexperiment är lagt åt sidan, tillsvidare i alla fall.

ÖLNAMN; Spontanbasil
BRYGGERI; Lindemans/Mikkeller
STIL: Lambic/Old Gueuze
ABV; 6%
FÖRPACKNING; Flaska, grönfärgat glas, försluten med kapsyl och kork.
Långt ner i halsen, sitter vinkorken...
VOLYM; 75cl
FÖRPACKNINGSDAG; ?
BF; 2028
BÄST FÖRE; 2028 (enligt svensk etikett)
KÖPT FRÅN; Systembolaget PK-huset
INKÖPSDATUM; 2019-05-04
INKÖPSPRIS; 139.90 (186.53 kr/liter)
TESTDATUM; 2019-05-27

ÖLGLAS; Två olika


Systembolaget beskriver Spontanbasilika på följande sätt.
Örtig, mycket syrlig smak med tydlig karaktär av basilika, inslag av ljust bröd, äppelcidervinäger, halm, kryddpeppar och grapefrukt. Serveras vid 8-10°C som aperitif eller till rätter av fisk eller kyckling.
Örtig doft med tydlig karaktär av basilika, inslag av ljust bröd, äppelcidervinäger, halm och citrus.


Creepy eyes!

När jag testade min första flaska i år så upplevde jag den som att de hade tonat ner basilikan något.
De stirrande vita ögonen i etiketten! Nu när jag testar den igen så får jag smakmässigt lite torr funkig äppelcider-vibbar, dock utan att överta basilikans plats på paletten.
Jag upplevde kärlek vid första avsmakning då för 4 år sedan och den kärleken står sig förvånansvärt väl.
Prislappen är stor, men god öl är inte dyr, den bara kostar lite mer....


Alf besöker - Sommarpub och premiär för Stenstrand

Även om några pubar hade lockat med ölen redan några dagar innan, så valde jag att söka mig ut till Nynäshamn för den officiella premiären på bryggeriet sommarpub lördagen den 25 maj.

När jag lämnade hemmet (norr om stan) så antydde molnen på himlen att det nog skulle komma regn under dagen, men ju närmare Nynäshamn pendeltåget kom desto mer sol dök det upp genom de allt ljusare molnen.
När jag anlände till Ölbutiken var klockan strax före fem (den utsatta starttiden) och det var redan då lite folk i lokalen.
Jag satte mig baren och tog in två små öl, Kalkskär och Finlager (Fjäderholmarna).


Dagens två första!
Lasse Ericsson var tidigt på plats, och han tar sitt jobb som kvalitetsansvarig på största allvar.

Lasse kontrollerar kvalitén.

Jag testade bland annat det senaste tillskottet i NYÅB serie av Specialbrygder, nummer 22 är en Bier de Garde på 6.2% som överraskade positivt på mig. Inte en stil som jag testat särskilt många exemplar av. Enligt intruktionsboken så bör BdG ligga över 7%, även om jag blir överraskad av den mörkröda färgen så är ju det inte otänkbart med både amber och brun som färgskala för en fransk bondöl som härstammar från den belgiska saisonen.

Aussie Pale Ale och Specialbrygd #22

Lördagens huvudnummer var ju trots allt Stenstrand Sommar Ale.


Stenstrand är en stor personlig favorit hos mig, trots att den egentligen är en rätt enkel brittisk ale, som påminner lite grand om Bedarö (som ju också är en suveränt god öl).

När Ångbryggeriet börjar pumpa ut Stenstrands Sommar Ale då vet jag att sommaren har kommit på riktigt.

När den väl dyker upp på Cask hos OT och Akkurat så blir det som julafton för min del.

i kön till hamburgerbaren

Detta evenemang var belagt med föranmälan  och en inträdesavgift på 140 kronor, i det ingick en smarrig hamburgare Hawaii-style (en ananas-ring), det var givetvis slutsålt.
Orörd
 Måltidsdryck blev givetvis Stenstrand, som inte är en ultimat burgaöl.
Efter 2-3 tuggor
Det fanns en hel del intressant flasköl också, jag tänkte testa Sotholmen extra Stout svensk ek, men den var slut. Det fick bli en standard-extra istället.





Det fanns Bötet Oloroso, men jag valde att testa en Bötet från 2014 istället, anmärkningsvärt välbevarad både i doft och kropp.
Efter en ålderstigen Barley Wine så var det dags för denna gamling att lämna puben och söka mig ner till pendeltåget för att påbörja min långa hemresa.
Då det var drygt 40 minuter kvar tills nästa tåg skulle avgå från stationen valde jag att göra ett till lokalbesök, på den mer närliggande Kroken.

Här blev det bara två olika G&T, en ren med Hernös röda och en med citron i med gin från Stockholm Brenneri.
Röd Hernö, med Fentimans och is!




Hur var då Stenstrand Sommar  Ale 2019? Jag är inte överdrivet entusiastisk efter mitt första pintglas, beställde in ytterligare. Jag bad då att få lite bättre skumkrona, något som gick att ordna, dock utan att det fick allt för stor inverkan på min doft- och smakupplevelse. Den känns mycket tunnare än jag minns den från tidigare år.

Stenstrand Sommar Ale kommer till Systembolaget den tredje juni (några flaskor såldes i butiken i Nynäs, lördagen den 25 maj, dock inte till mig....!). Jag lär köpa mig några flaskor för att kontrollera om årets version inte håller måtten. Jag återkommer då med ett litet test.