Hundralappen - Alf kör ett fulölssafari

Inte långt ifrån min arbetsplats ligger några av stadens många "lågpris-pubar", det vill säga såna pubar som lockar med "Stor Stark för 19 kronor" eller "Stor Stark & Burgare för 79 kronor" - typ.
När jag var yngre - mycket yngre - så frekventerade jag och mina vänner ofta och gärna denna typ av krogar men numer ger jag dem knappt ens en föraktfull fnysning när jag går förbi.

Men så tänkte jag som så att jag måste nog ändå göra några studiebesök om jag ska hålla på och häckla dessa etablissemang, det kanske inte är fullt så farligt som det ser ut på utsidan. Jag siktade in mig på 3-4 stycken krogar inom gångavstånd från arbetet och med krypavstånd från varandra, satte upp en budget på 100 kronor - jag hade en extra tjuga + småpengar i fickan och ett personligt löfte om att inte låta  VISA-kortet lämna plånboken.
Dessutom skulle jag bara beställa "En stor stark" och inte ha några synpunkter på vad bartendern valde att hälla upp. Att besöken dessutom sammanföll med första fredagen efter löning tydde ju på att sällskapet jag skulle komma att få på dessa krogar nog skulle kunna vara mångfaldigt.

Jag kollade runt på nätet lite och hittade en "gammal" hemsida där ölhak av denna typ betygsats och där hittade jag en för mig tidigare okänd bar. Att den dessutom framhölls som stans bästa sylta lät ju lovande. Bar 08 fick därför bli min startställe för dagens bar-crawl.  Lagom tills dess att jag lämnade arbetet så hade de börjat regna, därför valde jag att buss 62 uppför backen innan jag fick söka skydd i dagens första sylta. Jag möttes av en del "undrande" blickar från övriga gäster när jag kom in (vet inte om jag smet in "köksvägen" eller vad det var). Inredningen är mörka/svarta galonklädda soffor/stolar tätt placerade i hörnlokal. Framför baren finns en massiv pelare strategiskt placerad så att det är rätt trångt (i alla fall om man som jag är lätt rundlagd). Bland fatölen fanns en riktigt bra öl - Lagunitas IPA, men i övrigt såg det ut ungefär så här;

Sitting Bulldog placerad i högsätet

Förutom de 7 fatölskranarna så har de en innehållsmässigt rätt hyfsad tryckt ölmeny - även om fatlistan inte överensstämmer med vad som serveras just nu.
Som stor stark fick jag 40cl Spendrups Premium Lager (som skummade rätt våldsamt ner i glaset), glaset har en trevlig form.

Sport-bar, cykel-tävling i bakgrunden.

Men undersöker jag glaset närmare så är utseendet inte fullt lika skojjigt.

Ca 10 000 diskar sliter rätt hårt både på glas och logga

Ölen smakar som den ska, en halvblaskig industrilager - men jag väljer ändå att inte tömma glaset helt, det var dags att återvända till St Eriksgatan

Det var när jag såg att Hirschenkeller skulle ta över Johnny's Bar på St Eriksgatan som denna idé föddes till denna lilla utflykt. Jag har en minnesbild av att vi hängde på deras krog på mitten av 80-talet, som då låg på Regeringsgatan. Just denna dag var det dags för detta.

Lokalen är avsevärt mycket bättre planerad än lokalkonkurrenten på Fridhemsgatan, betydligt smidigare möblerad och fräschare miljö. Bland fatölen fanns också här Lagunitas IPA, men som Stor Stark serveras - Spendrups Premium Lager (under tapplappen satt en annan "lapp" där det stod BrewDog Punk IPA på.....).

I en stor fräsch (!) 50 centiliters ölsejdel fick jag en helt klar nästintill transparent öl. Mitt omdöme (tickat på Untappd) av denna öl blev så mycket högre än det jag gjorde för samma öl på föregående etablissemang, mycket beroende på andra saker än själva ölen. Här slank halvlitern ner utan några som helst problem, till och med viss njutning uppfattades. Nu är ju detta ställe helt nyrenoverat och det "låga" priset kan ju varit ett lockpris för att fira "Premiäröppningen". Ett litet problem - när pubar under sommarhalvåret gärna kör med öppen ytterdörr så tycker jag det är vettigt att se till att rökare går en bit bort från ingången, nu fick jag i mig några doser av nikotindoft där jag satt. Men detta är inte ett problem som enbart gäller denna pub, det gäller det flesta.

Nästan vägg i vägg med Hirschen ligger eftermiddagens nästa pub.

Retro Bar - också en kedja av lågprispubar med inriktning mot att televisera stora idrottsevenemang för att därigenom locka ytterligare kunder till sin billiga öl och mat. Lokalen är långsmal och till viss del en spegelvänd version av grannen. Men här får jag inte samma pub-känsla, utan mera renodlad modern sportbar. Bland fatölen finns flera intressanta - Punk IPA finns på riktigt här - men som Stor Stark så serverar de mig en Norrlands Guld. I ett spendrupsglas av samma modell som tidigare, men det här var avsevärt nyare/fräschare.

Men här är innehållet av betydligt sämre slag - jag vet att Norrlands Guld inte har särskilt mycket karaktär men det här var fan det blaskigaste jag någonsin testat. Tveksamt huruvida detta verkligen är en stor STARK, snarare en stor folkis eller lättis. Jag får frågan från bartendern om det är bra - jag skakar leende på huvudet och säger nej - på vilket han responderar genom att gå vidare till nästa kund (2 tjejer som skulle ha alkoläsk). När jag en stund senare lyckas påkalla hans uppmärksamhet och frågar honom om hans gensvar på mitt klagomål så svarar han bara "Jag hade ju en annan kund!". Jag valde då att lämna mitt glas (med ca 75% kvar av innehållet) och gå vidare på mitt safari.


Dovas - också det en kedja, ett tag hade det en krog rakt över gatan från mitt jobb, men den konkade rätt snabbt. Också här gör sig BrewDogs Punk IPA gällande - denna gång i form av att en av de anställda har en sån T-shirt på sig. Lokalen har en rätt typisk ölhak/café-känsla som ändå är rätt mysig.

Jag blir lite överraskad att de inte har några fatöl! När jag beställer min stor stark så får jag en flaska och ett glas. Flaskan är från Grängesberg, ölen heter GB Pilsner och glaset är från Spendrups - samma form som tidigare men nu i 50cl-storleken.

Ölen är en rätt slätstruken pilsner-lager som serveras lagom kyld. På griffeltavlorna bakom baren finns en del bra flasköl listade, framför allt av centraleuropeisk typ.

Jag lär knappast återbesöka något av dessa etablissemang i brådrasket, men både Hirschenkeller och Dovas ger ett rätt bra första intryck, framför allt lokal- och personalmässigt. Bar 08 får många minuspoäng på miljön och det sunkiga glaset. Retro Bar får en liten stjärna för bästa fatölsutbud, men i övrigt väldigt mycket minus.

Ett liten prisjämförelse;


BAR - ÖL - STORLEK - ABV - PRIS (literpris)

• Bar 08 - Spendrups Premium Lager - 40cl - 5% - 33 kronor (82,5 kr/liter)
• Hirschenkeller - Spendrups Premium Lager - 50cl - 5% - 29 kronor (58 kr/liter)
• Retro Bar - Norrlands Guld - 40cl - ?? -  29 25 kronor (62,50 kr/liter)
• Dovas - Grängesberg GB Pilsner - 50cl - 5,1% - 30 kronor (60 kr/liter)

Jag klarade följaktligen inte av budgetplanen - en hundralapp plus småpengar - helt, men som tur var hade jag täckning.

För den som önskar tips på denna typer av ställen så kan ett besök på syltor.se (verkar dock inte vara särskilt mycket aktivitet där nu för tiden) vara värt ett besök.

Jag valde att gå över gatan - från Dovas - och skölja munnen med lite finöl på BrewDog Bar Stockholm, det blev betydligt dyrare - men framför allt avsevärt mycket godare.

Efterkorrigering; Efter en snabb kvittokontroll fick jag lov att justera priset på Norrlands Guld - neråt, vilket ju gjorde något "mer" prisvärd.......

Blandade ölfoton - augusti 2014

Gudelös i sommarvarma kvällsbrisen

 

En ok IPA, från Värmdö.

AB13 - No f-ing Carlsberg!

Bitter Bandit på uteserveringen på Fjäderholmarna

Monkey Business - en APA på Fjäderholmarnas Bryggpub

Jaipur i solskenet

Ny amerikansk favorit - Seizoen - ekologisk från Logsdon farmhouse ales!

Nynäshamns Landsort Lager i sejdel från Sigtuna!

På landet!

Fönsterbord på 19 Glas, med Sculpin i glaset

Min nya "idé" - himmelen som bakgrund med dubbla glas

I efterhand önskar jag att Chimay-kapsylen varit vänd så texten blev åt rätt håll, nästa gång kanske.

Två nya starka favoriter har jag dessutom hittat på fat hos BrewDog Bar Stockholm. Än så länge har bara en av dem fastnat någorlunda bra på bild.

Straffe Dreiling från Logsdon Farmhous Ales - ekologiskt!

I lördags (den 30e) var jag i Uppsala på uppdrag av KRAV, efter en strulig hemresa tyckte jag att jag var värd ett lördagsbesök på Pressklubben, de hade ju Black Albert på fat, då försvinner alla bekymmer rätt snabbt!

Snart är utesittarsäsongen över och jag får nöja mig med inomhusmiljöer istället - dags att börja tänka kreativt för att hitta sätt att förnya mitt fotograferande, framför allt i hemmet. Lite "hjälp" hoppas jag att få genom fotoboken "Snapp Shots" och nya appar.

Eldspottarens återkomst

Spitfire Kentish Ale från Storbritanniens äldsta bryggeri Shepherd Neame var en av mina tidiga storfavoriter, på den tiden (1995) i en halvlitersflaska (ofärgat glas av någon anledning?). Men många år och öl har gått sedan dess och för några år sedan försvann (från systembolagets ordinarie) den klassiska halvlitern och ersattes av 33an istället, men samma innehåll.
Just nu finns endast halvlitern kvar på systembolaget - och det bara i beställningssortimentet (med kollikrav på 12 flaskor).

Spitfires andel i mitt öldrickande har minskat avsevärt, inte på grund av förändringarna av förpackningen, snarare på grund av att jag utvecklats som öldrickare. Jag kan fortfarande uppskatta en Spitfire - den 12 januari 2013 tyckte jag så här om den, då i 33cl-flaskan.

En nyare version av 500ml-flaskan (bild lånad från hemsidan)

Anledningen till mitt plötsliga resa ner för "beer-memory lane" är det faktum att det i september 2014 introduceras en "nyhet" i systembolagets ordinarie sortiment;

Spitfire 4,2% abv, i 440ml burk!

Burken har ju flera fördelar i jämförelse med flaskan, risken att ölen störs av solljus är ju obefintlig likaså risken för syrekontaminering  och dessutom är ju burken lättare att transportera. Jag ser framemot att få testa burken i mitt nya Spitfire-glas, inköpt speciellt för denna release.

Folköl (2 flaskor) i mitt nya pintglas

I välsorterade livsmedelsbutiker kan fortfarande hitta 33cl flaskor av Spitfire, då givetvis i folkölsstyrka - 3,5% abv.

Shepherd Neame körde för några år sedan än skojig reklamkampanj - bland annat i form av bardiskundlägg - många med antydningar till flygplanets framgångar under 2a Världskriget.

Förekommer med jämna mellanrum på välsorterade pubar lånat från http://www.spitfireale.co.uk/

Fatöl hos Mackinlay's

På Birger Jarlsgatan i Stockholm finns sedan en tid tillbaka en pub som heter Spitfire Bar, där serveras nog (jag har inte varit där på rätt många år) husölen rätt frekvent.

Förutom Spitfire så finns ett antal produkter från samma bryggeri tillgängliga på systembolaget - bland andra Bishops Finger (också burk), men jag vill varmt rekommendera denna;
Double Stout - beställningssortimentet - kollikrav 8 flaskor.

Whisky

Via ett foto publicerat på Instagram så blev jag varse om ekologisk whisky som jag tidigare lyckats missa.

Foto lånat från Ian Elli på Instagram.

Benromach Organic - den första whisky som blev ekologiskt certifierad.

Det är en Single malt Scotch whisky från Speyside - mitt favoritområde. Den är lite rökigare än vad jag är van vid för en whisky från detta distrikt, inte värsta tjärade båtbryggan, snarare rätt mjuk och angenäm rökighet.
Den vann guld på Stockholm Beer & Whisky redan 2010.
Jag gillar den - inte bara för att den är ekologisk, det är en god whisky helt enkelt!

Den går att beställa styckvis från systembolaget - artikelnummer; 471 - den har en rätt saftig prislapp dock - 629 kronor.

Blandade ölfoton - juli 2014

Läskande Jaipur

Jag hittade en ny favorit när jag var på en fredagssnabbis hos Mikkeller Bar, Big Worster Raspberry. Det fick bli ett återbesök på måndagen.

Samma öl/ställe/bord, några dagar senare

Limoncello IPA - mycket bättre än väntat!

Lumen in Tenebris på Ölets Dag

Påsköl i sommarvärmen - Black IPA Oxymoron från Mohawk

Slaapmutske Tripel - från Belgoklubben!

Thornbridge Hall - levererar igen!

Old World India Pale Ale - det är inte öl- utan vattenspill!

Ett nytt ölglas, här fyllt med folköl.

Mitt andra besök på Nya Carnegiebryggeriet

Onsdagen den 16 juli 2014 firades Ölets Dag i Sverige, runtom i Sverige höll ett urval - av de numer dryga 150 stycken - av bryggerier öppet hus. I mitt närområde så lockade Nya Carnegiebryggeriet med guidade turer i bryggeriet och världspremiär på deras nya Russian Imperial Stout - Krakatau. Då jag jobbar så anlände inte jag förrän klockan 16.30 och bokade omgående in mig på en rundtur som skulle start 17.20. Jag hann därmed dricka några öl inför turen. Jag beställde en J.A.C.K. i uteserveringen och fick den serverad i ett plastglas av typ Shaker-modell, inte mitt nya favoritglas direkt - men det är vad de serverar i uteserveringen.

Fläderwit och Saison

Hann med 2 stycken smakprovarglas med Fläderwit och Saison också innan det var dags för rundturen, under ledning av bryggaren Josefine Karlsson.

Josefin framför Pripps-fat

 Själva turen gav inte så mycket - ända egentliga skillnaden med tidigare besök jag gjort på bryggerier var doften. Lokalerna brukar generellt ha en rätt tung stalliknande doft, men här uppfattade den inte alls. Lite bakgrund och lite framtid - flasktaplina kommer att installeras under hösten 2014 och i samband med de så räknar det med att kunna lansera några av sina produkter på bolaget. Josefine pratade också en del om sin egen skapelse - Krakatau - som hon själv fått smuggla in Kokos-socker för att smaksätta produkten med, mer om vad jag tyckte om den senare.

Efter rundturen blev det ett besök i baren igen, dags att testa denna nya favorit igen;

Lumens in Tenebris

 En välkryddad mörkröd Saison som jag gillar mycket! Under avnjutningen av den så kastade jag ett snabbt öga på menybladet som låg på bardisken. På baksidan fanns en lista över fatölen, på den fanns det med en Real Ale och det var väl kanske inte nödvändigtvis den perfekta efterföljaren till Lumens, men det funkade ändå hyfsat. Under tiden så dök en bekant herre i Panama-hatt upp och jag kunde givetvis inte motstå frestelsen att gå fram och hälsa. Mannen var Garrett Oliver, Chefsbryggmästare på NCB och Brooklyn Brewery, alltid lika trevlig!

Primus Lux

Primus Lux drack jag för några månader sedan på Akkurat, då gillade jag den - nu gillar jag den ändå mer. Josefin berättade under turen att det var en av ölen som eventuellt skulle hamna i Bourbon-faten som köpts in.

Som avslutning på mitt besök fick det bli Krakatau, en Russian Imperial Stout som klockar in på 8,5% abv. Den är god, men lite väl tunn i kroppen för en RIS, den skulle nog kunna tjäna på en tids förvaring i bourbon-faten.

Tack till alla medarbetare på NCB - givetvis lite extra tack till Josefine, Tomas i baren och CC.

Bigfoot-vertikal på Sorbon

Den 16 juni valde jag att spendera delar av eftermiddagen och tidiga kvällen på Sorbon (Brommaplan, Sthlm). Anledningen var framför allt för att de hade en Tap-take-over från Sierra Nevada, som givetvis inkluderade 4 årgångar av Bigfoot - 2011-2012-2013-2104.
Att just denna måndag också råkade sammanfalla med min födelsedag (och Mankerbeerblogs födelsedagskalas - i efterskott - nere i Göteborg) gjorde ju bara saken än bättre (ja, inte festen i GBG kanske).

Urvalet av fatöl från Sierra Nevada var brett och för min del spännande - många för mig tidigare otestade öl

Summerfest Lager

Middag; Laxfjäril m en Snow Wit

Alla de 3 första ölen var nya bekantskaper, ingendera någon ny favorit men väl fungerande. Sen var det dags att testa en flight.

Flight-tavlan

Flight Nr 3 - Devastation var riktigt bra, Ruthless bara ok.

Givetvis blev det en uppsättning flight #5 också, inklusive osten.

11, 12, 13, 14!

 Första gången jag åt Ruccola till Bigfoot, bitter mot beska - det funkar ruskigt bra!

4 Bigfoot-slattar samlade i ett glas!

Det var första gången jag kör en Bigfoot-vertikal från fat, det gav mersmak. Godast var 11an och 12an, körde ett helglas av 11an också som avslutning - då i plötsligt sällskap av Annica från Belgobaren.

På vägen hem blev det - som vanligt - ett depåstopp på BrewDog Bar för 2 stycken sängfösare.

Molotow Cocktail från Evil Twin

Abstrakt 16 - passar bra den 16e!

På väg över St Eriksbron

Stort tack till folket på Sorbon och Wicked Wine, och alltid tack till gänget på St Eriksgatan bästa pub!