Öl är ju livsmedel och därför måste den märkas med någon form av "bäst före"-markering. I Sverige är det livsmedelsverket som sätter upp regler för denna märkning. Att datumet som anges som "bäst före" har passerats innebär ju inte att produkten - i detta fall ölen - nödvändigtvis är direkt hälsovådlig att förtära, däremot ökar chansen att den smakar annorlunda än förväntat.
"Sista förbrukningsdag" är ju mer sällan förekommande nu för tiden, men den indikerar ju att produkten inte bör förtäras efter utsatt datum.
Vad gäller öl så beror ju den beräknade livslängden på flera olika saker. Olika öltyper, alkoholstyrkan, förpackning, lagringsutrymme. Sen har varje producent (bryggeri) oftast en egen uppfattning om hur länge just deras produkt "håller", dessutom skiljer det sig hur de väljer att skriva ut sina bäst före-märkningar.
Är ölen dessutom importerad så kan märkningen vara än mer förbryllande - i bästa fall endast i hur de skriver sitt datum. Browerij de Molen ibland anger "bäst inom 25 år" på sina starkare öl.
Svenska importörer brukar också märka om förpackningarna med egna klisterlappar och försvenskade datum. Amerikansk öl som kommer till Sverige har ju oftast varit på väg minst 2-3 månader (från förpackningsdag) innan de når oss svenska konsumenter.
Ett livsmedels vars bäst före datum har passerats är ju som tidigare nämnt inte nödvändigtvis något som måste göra produkten omöjliga att äta/dricka. Vad gäller öl så tycker jag allt som oftast att en bryggdag och/eller buteljeringsdag är en intressantare upplysning. Från den infon kan jag själv sedan bedöma huruvida jag tror att ölen är drickbar eller inte.
Några generella riktpunkter för hur gammal öl du kan dricka;
- Mörk öl med hög alkoholstyrka klarar sig allt som oftast väl även efter utgånget datum.
- Om du lagrar öl själv - förvara den mörkt (ej dagsljus) och vid jämn temperatur, helst några grader under normal rumstemperatur. Det är inte heller bra att långtidsförvara öl i vanligt kylskåp (max +8 grader).
- Flaskor av ofärgat och grönt glas släpper in mer ljus, något som generellt påverkar ölens välmående under längre perioder. Bruna flaskor och burkar är bättre ur den synvinkeln.
 |
| 4 olika gamla öl som testats under veckan |
 |
| 100 Watt IPA |
 |
| uunderljuset har inte 100w styrka |
 |
| med svensk klisterlapp.... |
 |
| Mörkrets furste |
 |
| den gushade lite |
- Borefts Stout från Browerij de Molen, 7.3% abv - THT 28/04/11 (28 april 2011) - dracks onsdagen den 31 augusti 2016. Hade en fördröjd gusher, men smakar ok (jag hade inte testat den färsk), lite bubblor men godkänd doftnivå och bra kropp. Bottensatsen är dock inte att rekommendera.
- Old Ruffian Barley Wine från Great Divide, 10.2% abv - bäst före jun 2014 (svensk märkning, original ?) - dracks fredagen den 2 september 2016. Beskan och kolsyran har avtagit något, men smakar i övrig ok. Så här tyckte jag om den när jag recenserade 2012.
- 100w IPA från Nya Carnegiebryggeriet - bäst före 22032016 (22 mars 2016) - dracks lördagen den 3 september 2016. Den färskaste ölen av dessa 4, men har ändå förändrats en del. Bubblorna är kvar, men beskan har blivit lite mjukare - smakar lite sötare överlag.
- Prince of Darkness Black IPA från Sigtuna Brygghus, 8% abv - bäst för 2013-04-30 (batch 380) (30 april 2013) - dracks lördagen den 3 september 2016. Skummar rejält i samband med upphällning (tyder på att kolsyra finns kvar). Fortfarande mycket smaker kvar - chokladen är tydlig, men lakritsen har avtagit.
Öl utvecklas inte nödvändigtvis bara negativt - men den blir annorlunda. Smak- & doft-förändringar, annorlunda beska, mindre kolsyra - det kan vara värt att testa.
Den äldsta ölen jag druckit är en 12 år gammal Bigfoot Barley Wine Style 2002 från Sierra Nevada. Beskan var fortfarande ok, likaså kolsyran - doftade underbart och smakade ok. Men så hade den lagrats i källaren under Akkurat också. Tidigare i somras drack jag Bigfoot 2010 som jag lagrat själv hemma vid, också den hade mycket kvar att ge, dock inte bättre än den färskare - bara annorlunda.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar