För några veckor sen stötte jag på (som planerat på BrewDog Bar) Stefan "Ölsvammel" Eriksson som var i Stockholm för att testa några av stadens nyare pubar. Med sig hade han pappan och 3 stycken av deras hembrygder. Jag har tidigare testat 2 av Stefans skapelser - Nalle Puhs Julporter och Black Hobbit - med viss glädje, så jag såg med tillförsikt framemot att få testa också dessa tre.
Första flaskan som jag valde att testa var en brygd som gjordes speciellt (av 3 generationer ölbryggare) för broderns bröllop (1 juni 2013), det var en 3-delad brygd - en sort till brudgummen Peter, en till bruden och en blandning av dem bägge till brudparet. Den flaskan som jag fick var utav den förstnämnda sorten, "Peter Bröllopsöl", en humlefylld veteöl på 5,5% abv.
Utseendemässigt så påminner den en del om en veteöl, vilket ter sig rimligt då den innehåller flera vete-ingridienser - både malt och jäst. Den är rejält grumlig i sin gula färg och klarvita skummet står sig bra. Men i dofterna så får inte veten lika mycket utrymme, här finns bara lätta toner av banan men desto mer av citrusfrukterna. Även smakmässigt så är citrusen den stora pådrivaren, med en påtaglig syrlighet. Ölen tar inte något större utrymme i munnen men beskan är lite aggressivare än vad brukligt är för kommersiella veteöl. Men den har en hög drinkability.
Öl nummer två blev Monster, en mix av 3 stycken stilar som var och en för sig generellt sätt är mycket goda - men hur skulle det funka i samma flaska? Monster är en Imperial India Stout Barley Wine Style Ale på 9,4% abv och en IBU på dryga 100.
Doften är klassiskt "spritig" imperial stout - intensiv på ett bra sätt! Färgen är koltrastmörk med et tunt beigefärgat skum. Också i smaken så är de kejserliga stout-tonerna mest framträdande också här finns tendenser till spritighet men aldrig så det blir otrevligt. Viss Barley Wine-sötma finns, men jag uppfattar väldigt lite humlig DIPA här. I munnen förvandlas detta till en fullvärdig medlem av de goda ölets sällskap.
Avslutar detta hembrygdstest med en öl som jag första gången drack - och forumsrecenserade (#1 - se länk ovan) - en julporter från 2011 som heter Nalle Puhs Julporter, 10,5% abv och 31 IBU.
När jag drack den här i februari 2012 så gillade jag den - även om jag inte uppfattade särskilt mycket julkryddning så var det en ok porter.
Denna gång - 17 månader senare - så finns här en hel del saffran i doften, något som jag inte alls uppfattade tidigare. Jag vet inte om det är det faktum att aromen av saffran tillkommit eller om jag har mognat som öldrickare - för nu är detta inte en ok porter. Det är en ruskigt god Imperial Porter med klara julkopplingar. Dofter och smaker komplext mixade - precis som jag gillar dom, och en kropp som fyller min munhåla och lämnar en lagom kladdig hinna bakom sig.
Det här är nog bland det godaste jag testat i hembrygd form!
Stort tack till Stefan och Frövifors Malt Vänner!
Har lagt till ett foto på Nalle Puhs Julporter.
SvaraRadera