Även detta år så var det Kägelbanan (under Mosebacketerrassen) agerade lokal för Nöjesguidens 5-årsjubilerande ölmässa. Traditionsenligt så är festivalen förlagd på sista lördagen i januari.
Jag var givetvis där och här följer en kort rapport.
Många nykomlingar, några av dem dessutom långt bortifrån. Finn från södra Sverige, Snausarve Gårdsbryggeri fyller på fjolårets Gotlands-trio. Hopsie Daisy var på plats med några bra flasköl. Hop Notch (Waxholms Bryggeri) är i och för sig ett av rikets allra färskaste bryggerier, men Jessica Heidrich har varit med förr. Beergineers var en ny bekantskap för min del. Internationellt så fanns även några representanter, i Great Brands monter fanns ju bland annat Ska (och givetvis Nynäshamn). En trappa upp så stod tjeckiska Bernard och fyllde på hos dem som just tömt blåsan. Jag osäker på huruvida Lagunitas medverkat tidigare på mässan, de hade sällskap av fjolårets amerikanare Captain Lawrence. Enligt programbladet så skulle även Ballast Point närvara, men jag såg aldrig till någon öl från dem.
Framför scen stod en Spendrups-monter med Beavertown, Blue Moon och Fourpure.
När jag tittade på hemsidan inför mässan så såg jag flera intressanta namn; Spike, Vega, Billdale och West Coast och sveriges mesta festival-bryggeri Pine Ridge men det var nog någon annan mässa (Göteborg kanske) som de är med på.
Men det som fanns räckte mer än väl för fylla mina, och de många övriga besökarnas, behov.
Lite extra kul att, i verkligheten, träffa Emad Moore från Ales & Brew.
Favoriter under årets mässa;
Värmdö Ingarö IPA 4.2% som cask - så ljuvligt mild, med en härlig skumkrona.
Test Hazy från Burgsvik, en lagom hazy IPA.
Affogato från Hop Notch - nog årets bästa, mjölkchoklad på 8.6%.
The SPArk från Hopsie Daisy - mycket trevlig. Även hennes Stout out loud föll mig i smaken.
Fler bilder från årets mässa.
Värmdö Aquavit Barrel fortifed ale, smakprov. Sött!
Värmdö hade dessutom med sig en alkohofri IPA, där bristen på abv var allt för tydlig för att den skulle funka för min del.
Hop Shed hade tre nya burkar, jag testade Winter Spices och English Barley Wine. Ingen av dem var helt tillfredställande.
Start engelsk BW |
Inte så stor sak. |
Whisky Stout från Burgsviks, njeae jag är inte imponerad.
Fjärdholmarnas DIPA, inte så dum.
Ny bekantskap som stod upp väl trots att den hamnade i slutet, efter stora, mörka och starka.
Snausarves Porter var en mycket trevlig ny bekantskap, som jag mer än gärna testar igen.
Lagom brunsuris med svartvinsbärsgelé-känsla.
Stort tack till Nöjesguiden, Pelle T, utställarna och personalen på Kägelbanan för ytterligare en bra ölmässa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar