SBWF2016 - Master Class med Garrett Oliver och 9 flaskor

Garrett Oliver är Brewmaster både på huvudbryggeriet och kusinbryggeriet Nya Carnegiebryggeriet, dessutom är han en återkommande gäst på Stockholm Beer & Whisky Festival de senaste åren. För min del är det tredje året i rad som jag sitter med vid hans Master Class/provning under festivalen.

Karossen - en av de stora salarna i hall 2 - är välfylld med informationstörstande festivalbesökare (även om det fortfarande inte var fullbokat när jag tidigare under dagen kollade schemat för lördagens Master Classes). Framför oss på bordet står inte mindre än 10 stycken festivalglas, ett är fyllt med vatten - övriga är tomma. Men dessa nio glas ska under de kommande 90 minuterna fyllas med diverse exklusiva öl ur Brooklyn Brewerys Ghost Bottle-collection.

Garrett Oliver är som vanligt iklädd sin hatt och breda leende och kör snart igång med sin vältaliga svada. Han hoppas kunna undvika att upprepa information som han pratat om tidigare år, årets uppställning av öl är dessutom helt ny.

De första flaskorna som börjar cirkulera utmed borden i salongen är titulerade Hammarby Syndrome, frågor om namnets ursprung. I förklaringen finns bland annat en kort historia om Garretts upplevelser under en fotbollsmatch med just Hammarby. Denna öl bryggdes vintern 2014-15 för att fira NCB. En strong dark american ale på 9% med nordiska influenser. Jag upplever den inte som särskilt spritig, snarare lite tunn men behaglig smak.

• Sylvanus - Belgian strong golden ale 9% - snygg, torr, tallig, låg kolsyra. Ok, men ingen favorit.
• Chichicapa - Farmhouse ale 9.2% - lagrad på mescal-fat, men jag får en bourbon-känsla, låg kolsyra
• Quad (Topspin?) - belgisk Quadrupel 10% - poppis på Vinmonopolet, underbar doft av russin, påminner en del om Rochefort 10.

Garrett häller upp Lamorak (tror jag att det är i alla fall)

I flaska nummer 5 så dyker det upp en brettad Lamorak, tydligen börjar fantasin sina vad gäller att hitta passande namn till nya öl, men detta namn passar utmärkt tycker jag. Använde sig av leest-jäst under processen. Denna öl på 9% gillar jag skarpt!

Inget spöke, men en ny favorit!

Serpent är provningens ända flaska som inte är någon Ghost Bottle. Det är en sammarbetsbrygd med engelska Thornbridge Brewery, bryggd i deras klassiska small batch bryggeri Thornbridge Hall. Dessutom så har vildjäst från Oliver's Cider & Perry medverkat i produktionen, något som framgår väldigt tydligt i denna ciderliknande brettade öl. Men jag gillar denna öl - så pass att jag utnämner den till min favorit bland dessa tungviktare. Under Garretts beskrivning av denna öl så kommer dagens ända upprepning från tidigare år - han drar anekdoten om Michael Jacksons katt- och hundliknelse mellan brett-jäst och vanlig jäst, som jag hört minst en gång tidigare.

The Passion of The Mango är precis vad den heter, en öl fylld med passionsfrukt och mango. Den torra sötman biter i kinderna. Men jag gillar också denna brettade suris! Ska enligt bryggmästaren funka utmärkt till Barbeque, framför allt kyckling.

• Sake Saison 1985/ Saison Kitaya - saison spetsad med Sake. Njae, funkar inte riktigt för min del.

Black Ops LBU - om bryggmästaren själv får välja.

Den sista flaskan som serveras är en Black Ops LBU 10%, lagd på fat 2007, buteljerad 2011 och våra spökflaskor öppnades den 1 oktober 2016. Jag gillar Black Ops och den här är inte dum någonstans - men jag tycker inte att lagringsprocessen har tillfört något utöver det vanliga.

Nio stycken skvättar kvar i slutet!

Efter provning så får Garrett en årgångsfråga om Black Chocolate Stout, han berättar då att han nyligen genomförde en paralelltest av de 12 senaste årgångarna och just nu är 2006 klart bäst enligt honom. Jag har tyvärr ingen så pass gamma flaska hemma, men kanske korkar upp den 2015 ikväll (tisdag) när jag kommer hem.

Som vanligt en mycket trevlig och intressant provning med Garrett Oliver, förhoppningsvis kommer han tillbaka tilll SBWF flera år framöver - jag ser framemot att lyssna och smaka igen.

Ett litet problem som även existerar i år - det är mycket snack sinsemellan bland åhörarna i Karossen. För min del som sitter i första bänkraden (bör vara värre för dem som sitter längst bak) så störs jag av det ständiga mullret av röster bakifrån (dessutom hörs musik och skrammel från tomglastömning utifrån festivalen). Något som Garrett i slutet av provningen reagerar lite på - ".... you really want to hear this!....".