måndag 26 september 2016

Blandade ölfoton - det var länge sen sist....

Med en efterhängsen förkylning härjandes i kroppen försöker jag hålla modet uppe genom att gå igenom fotosamlingen i surfplattan. Det är dags att byta platta (2 år har snart gått), och jag vill försäkra mig om att inga fotografiska guldkorn går förlorade.

Därför blir temat på dagens foto inlägg - blandad kompott.


Kapsyl-projekt påbörjat

Själv började jag inte älska öl förrän 1985

bästa (njae) förkylningskuren - öl och whisky.

Lång hållbarhet på deras eko-Saison!

Lika god på flaska

Collab - tre starka bryggerier, med kul kapsyl.

Så här ser ölen ut - belyst underifrån

Bryggeri-shaker

Långfil och lingon - härlig symbios.


Finsk IPA (eller?)

Brun fransk öl med belgiska toner.


Snart är det dags för Stockholm Beer & Whisky Festival & Taste experience - vi ses väl där?

tisdag 6 september 2016

Alf återtestar - öl och ost

I slutet av maj så var jag på en öl- och ostprovning hos Fromageriet (Hötorgshallen), som gav mersmak.
Nu när jag fått hem några flaskor (via samköp) av en av ölen som testades då så tänkte jag att skulle testa den mot en av de ostar som den kördes med då.


  • Munster Géromé = en fransk kittost gjord på opastöriserad (au lait cru) komjölk, tillverkad hos Xavier David. Givetvis inhandlad hos Fromageriet.
  • Anosteke Brune = en fransk öl i belgisk brune-stil på 8.5%.  Från bryggeriet Brasserie Pays de Flammande - via importören Original Brands Sthlm (som var inblandad i ost/öl-provningen). Går att beställa i kollin om 24 flaskor á 33cl.




Med min lilla italienska ostkniv
Jag uppfattar osten som lite fisigare i doften (märks trots att jag sitter utomhus) och har dessutom en mer påtaglig känsla av ammoniak i smaken än vad jag minns från förra testet. Men den är ändå god, till och med mycket god. Framför allt i samarbete med den nattsvarta chokladiga Anosteke Brune. En mycket väl fungerande öl- och ost-kombination. I efterhand inser jag borde ha tagit ut osten ur kylen och låtit den ligga i rumstemperatur ett tag - för att bli lite gosigare. Jag har mer kvar av både ost och öl - så det blir fler återtester.

måndag 5 september 2016

Alf testar - gammal öl

Jag körde några "gamla öl" förra veckan - helt oplanerat så blev det så. Tänkte att det kunde generera en liten artikel på bloggen.

Öl är ju livsmedel och därför måste den märkas med någon form av "bäst före"-markering. I Sverige är det livsmedelsverket som sätter upp regler för denna märkning. Att datumet som anges som "bäst före" har passerats innebär ju inte att produkten - i detta fall ölen - nödvändigtvis är direkt hälsovådlig att förtära, däremot ökar chansen att den smakar annorlunda än förväntat.
"Sista förbrukningsdag" är ju mer sällan förekommande nu för tiden, men den indikerar ju att produkten inte bör förtäras efter utsatt datum.

Vad gäller öl så beror ju den beräknade livslängden på flera olika saker. Olika öltyper, alkoholstyrkan, förpackning, lagringsutrymme. Sen har varje producent (bryggeri) oftast en egen uppfattning om hur länge just deras produkt "håller", dessutom skiljer det sig hur de väljer att skriva ut sina bäst före-märkningar.
Är ölen dessutom importerad så kan märkningen vara än mer förbryllande - i bästa fall endast i hur de skriver sitt datum. Browerij de Molen ibland anger "bäst inom 25 år" på sina starkare öl.
Svenska importörer brukar också märka om förpackningarna med egna klisterlappar och försvenskade datum. Amerikansk öl som kommer till Sverige har ju oftast varit på väg minst 2-3 månader (från förpackningsdag) innan de når oss svenska konsumenter.

Ett livsmedels vars bäst före datum har passerats är ju som tidigare nämnt inte nödvändigtvis något som måste göra produkten omöjliga att äta/dricka. Vad gäller öl så tycker jag allt som oftast att en bryggdag och/eller buteljeringsdag är en intressantare upplysning. Från den infon kan jag själv sedan bedöma huruvida jag tror att ölen är drickbar eller inte.

Några generella riktpunkter för hur gammal öl du kan dricka;
  • Mörk öl med hög alkoholstyrka klarar sig allt som oftast väl även efter utgånget datum.
  • Om du lagrar öl själv - förvara den mörkt (ej dagsljus) och vid jämn temperatur, helst några grader under normal rumstemperatur. Det är inte heller bra att långtidsförvara öl i vanligt kylskåp (max +8 grader).
  • Flaskor av ofärgat och grönt glas släpper in mer ljus, något som generellt påverkar ölens välmående under längre perioder. Bruna flaskor och burkar är bättre ur den synvinkeln.
 
4 olika gamla öl som testats under veckan



100 Watt IPA

uunderljuset har inte 100w styrka
med svensk klisterlapp....

Mörkrets furste


den gushade lite
De fyra ölen var
  1. Borefts Stout från Browerij de Molen, 7.3% abv - THT 28/04/11 (28 april 2011) - dracks onsdagen den 31 augusti 2016. Hade en fördröjd gusher, men smakar ok (jag hade inte testat den färsk), lite bubblor men godkänd doftnivå och bra kropp. Bottensatsen är dock inte att rekommendera.
  2. Old Ruffian Barley Wine från Great Divide, 10.2% abv - bäst före jun 2014 (svensk märkning, original ?) - dracks fredagen den 2 september 2016. Beskan och kolsyran har avtagit något, men smakar i övrig ok. Så här tyckte jag om den när jag recenserade 2012.
  3. 100w IPA från Nya Carnegiebryggeriet - bäst före 22032016 (22 mars 2016) - dracks lördagen den 3 september 2016. Den färskaste ölen av dessa 4, men har ändå förändrats en del. Bubblorna är kvar, men beskan har blivit lite mjukare - smakar lite sötare överlag.
  4. Prince of Darkness Black IPA från Sigtuna Brygghus, 8% abv - bäst för 2013-04-30 (batch 380) (30 april 2013) - dracks lördagen den 3 september 2016. Skummar rejält i samband med upphällning (tyder på att kolsyra finns kvar). Fortfarande mycket smaker kvar - chokladen är tydlig, men lakritsen har avtagit.



Öl utvecklas inte nödvändigtvis bara negativt - men den blir annorlunda. Smak-  & doft-förändringar, annorlunda beska, mindre kolsyra - det kan vara värt att testa.

Den äldsta ölen jag druckit är en 12 år gammal Bigfoot Barley Wine Style 2002 från Sierra Nevada. Beskan var fortfarande ok, likaså kolsyran - doftade underbart och smakade ok. Men så hade den lagrats i källaren under Akkurat också. Tidigare i somras drack jag Bigfoot 2010 som jag lagrat själv hemma vid, också den hade mycket kvar att ge, dock inte bättre än den färskare - bara annorlunda.

fredag 2 september 2016

Med fokus på ekologisk öl - Sierra Nevadas nya bryggeri är miljöcertifierat

Det var ett tag sedan jag skrev någon i denna serie. Fick positiva nyheter i ett nyhetsbrev från importören Wicked Wine idag.

Kanske inte helt ekologiskt, men bra när ett av mina favoritbryggerier fortsätter att storsatsa på att minimera sin negativa miljöpåverkan i sina produktionsanläggningar.

Det är deras ny anläggning - i Mills River, North Carolina - som tilldelats Platinum, den högsta nivån av certifiering från organisationen LEED.

Bland de åtgärder som framhålls finns;

  • översyn av transportlogistik för personal - cykelparkering, eluttag för elbilar med specificerade parkeringsplatser.
  • drygt 2000 stycken solpaneler, som tillsammans med en metod för att omvandla metangas från spillvatten till enerig, genererar i genomsnitt 1 Megawatt växelström.
  • det går åt "bara" 3.5 liter vatten för att brygga 1 liter öl i denna anläggning. Dessutom tar de vara på regnvatten för att använda i lokalerna
  • bättre isolering av väggar och fönster stabiliserar temperaturen. Bra insläpp av naturligt ljus, och bra bullerisolering.
  • Fokus på återvinning och kompostering av organiskt material.

Vill du läsa mer om deras arbete med sustainability så finns ytterligare information på Sierra Nevadas hemsida.

Citat lånade från Wicked Wines Nyhetsbrev;
"Vi är hedrade av, och ödmjuka inför, denna utmärkelse," säger Ken Grossman, bryggeriets grundare. "Vi har alltid tänkt på miljön, och nu när vi byggde ett helt nytt bryggeri fick vi chansen att få med hållbarhetsperspektivet från dag ett. Vi synar hela tiden vår verksamhet, för att hitta fler saker att förbättra, stort som smått. Steg för steg skapar vi något vi alla kan vara väldigt stolta över."

LEED är ett internationellt system som används för att utvärdera design och konstruktion av byggnader och anläggningar, ur ett hållbarhetsperspektiv.